Antidiskriminering

Vi lever i ett samhälle som diskriminerar människor. Diskrimineringen kan variera beroende på situation och diskriminering i olika former kan samverka. I en viss situation kan en individ gynnas av sitt kön men missgynnas av sin ålder. Denna diskriminering kan förekomma på tre nivåer. Det finns en strukturell diskriminering som särskiljer mellan olika kategorier av människor samt etablerar en rangordning av dessa kategorier. Samhällets arbetsdelning och politikens utformning är exempel på strukturella relationer som ger upphov till diskriminering. Det finns även en institutionell diskriminering som finns inom specifika kontexter, exempelvis på arbetsplatser och inom skolan. Diskrimineringen tar sin grund i normer inom samhället som präglar våra institutioner. Slutligen finns en individuell diskriminering som är den som är mest synlig. Den speglar enskilda individers attityder som formats av de institutionella miljöerna de befinner sig inom.

Etnicitet

I Sverige innebär en annan etnisk bakgrund än "svensk" bland annat sämre möjligheter till ett bra arbete och en god bostad. Den etniska och socioekonomiska bostadssegregationen har i sin tur lett till en segregerad skola och ojämlika möjligheter till en god utbildning. Kort sagt: etniciteten har i många avseenden blivit en klassfråga.

Socialdemokratiska studentförbundet avvisar en ordning där människor värderas och behandlas olika på grund av sin etnicitet. Det manar till kamp mot rasism och främlingsfientlighet och mot de klyftor som ofta utgör grogrunden för dessa. Studentförbundet vill ersätta orättvisor på grund av etnicitet med jämlikhet. Denna jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är den ett krav på mångfald, för den fordrar ett samhälle där kulturer kan mötas, blandas och berikas - ett mångkulturellt samhälle. Den offentliga sektorn ska upprätta planer mot etnisk diskriminering.

Den svenska integrationspolitiken har i många fall formats med utgångspunkt i en föreställning om att det i samgället funnits gemensamma värderingar och normer som delats av alla. Att tillhöra "en annan kultur" än den "svenska" har varit detsamma som att ha ett underskott på "svenskhet" som endast kan åtgärdas genom integration. Denna strukturella och institutionella diskriminering har motverkat den socialistiska uppfattningen om alla människors lika värde och rätt genom sin ständiga uppdelning av människor i kategorier som värderas olika. Socialdemokratiska studentförbundet ser att varje människa har en unik identitet och en individuell mångfald av föränderliga sociala, ekonomiska, kulturella, språkliga och geografiska grupptillhörigheter. Med denna utgångspunkt är det omöjligt att kategorisera in människor i ett "vi-och-dom" tänkande.

Integration handlar nämligen inte om att nya grupper skall anpassa och inordna sig. Det är inte någon särpolitik. Det är en fråga som gäller alla som bor i ett visst samhälle. Utan en generell jämlikhetspolitik är ingen socialt hållbar utveckling möjlig. Därför vill socialdemokratiska studentförbundet sätta jämlikheten i centrum för en politik för mångkultur.

Förutom ojämlikhetens grund måste dess uttryck, diskrimineringen, angripas. Den finns på många områden: på arbets- och bostadsmarknaderna, i rätts- och utbildningssystemen, i media och inom politiken. Inte heller vår egen rörelse är fri från den. Diskrimineringens konsekvenser är segregering och marginalisering och på sikt isolering, där utstötta grupper vänder sig inåt.

Det socialdemokratiska studentförbundet är medvetet om att denna diskriminering varken kan informeras eller utbildas bort. Den måste motverkas med tvångsåtgärder. Det är en bitter sanning att inga privilegierade grupper frivilligt avstår från sina privilegier.

HBT

Socialdemokratiska studentförbundet vill se ett samhälle som representerar och ger plats för alla människors kärlek. Dagens samhälle genomsyras av att heterosexualiteten och tvåsamheten är norm för allt beteende. Dessa hänger även ihop med de kapitalistiska och patriarkala maktstrukturerna, samt med en biologisk syn på kön. Socialdemokratiska studentförbundet vill motverka homofobi och diskriminering som riktas mot människor på grund av att de inte lever enligt dessa normer. Studentförbundet vill därför se en könsneutral äktenskapslagstiftning och en könsneutral namnlagstiftning. Studentförbundet anser även att det är alarmerande att så pass få homosexuella par har godkänts som adoptivföräldrar trots att så många ansökningar har gjorts. Insemination måste också tillåtas, som ger möjlighet för lesbiska par och ensamstående kvinnor att skaffa egna barn utan att adoptera. Vidare diskrimineras fortfarande transsexuella kraftigt. Med nuvarande lagstiftning tvingas en transsexuell person som vill genomgå könsbyte att steriliseras, och skilja sig om han eller hon är gift.

Funktionalitet

Många av samhällets medborgare har fysiska eller psykiska funktionshinder. En politik för de personer med funktionsnedsättning utgår från ett helhetsperspektiv där människor med funktionshinder ska ha samma rätt som andra till självbestämmande, att vara aktiva, att få använda sina kunskaper och erfarenheter. Målsättningen är därför full delaktighet och jämlikhet i samhällslivets alla delar: utbildning, arbete, bostäder, kommunikationer, och fritid. Bemötandet av personer med funktionshinder måste förbättras. Detta betyder en strävan från den snäva, kränkande handikappidentiteten som vårdobjekt- till ett hävdande av alla människors naturliga rätt till självförverkligande.