EU/Europa

Ett socialdemokratiskt Europa utan murar

Vi vill se ett Europa som välkomnar stater att vara med på lika villkor. För ett medlemskap krävs ett uppfyllande av de så kallade Köpenhamnskriterierna. Dessa villkor innefattar bland annat stabila institutioner, stabil ekonomi och en fungerande rättstat, respekt för mänskliga rättigheter samt tillvaratagandet av minoriteters intressen. Vi anser också att nya EU-medborgare och nya medlemsstater alltid ska garanteras samma rättigheter som ursprungsländerna och deras medborgare. Att EU är en europeisk union motsätter inte ett samarbete med utomeuropeiska länder. Vi vill riva EU:s yttre murar och föra en politik med tredje land som präglas av jämlikhet, rättvisa och solidaritet. De yttre tullskydden som slår ut tredje världens bönder måste avskaffas, den pågående reformen av jordbrukspolitiken måste intensifieras och på sikt leda till ett totalt avskaffande.

EU:s struktur

Socialdemokratiska studentförbundet vill bort från dagens situation där viktiga beslut för Europas invånare fattas i slutna rum eller i maktens korridorer utan möjlighet till insyn eller ansvarsutkrävande för dem besluten berör. EU lider idag av en hel del demokratiska brister och övergripande institutionella reformer behöver genomföras. Ansvarsutkrävandet förutsätter öppna arenor och vi vill därför att fler beslut fattas av parlamentet, i stället för ministerrådet. Val till parlamentet ska ske samtidigt i hela EU. Mandatfördelningen mellan valkretsarna till parlamentet ska ges på grundval av invånarantal. Kommissionens politiska roll och ansvar ska tydliggöras.

Vi vill tydliggöra ansvaret för de beslut som fattas och slå fast vilka frågor som hör hemma på nationell, mellanstatlig respektive överstatlig nivå. Varje överföring av beslutanderätt till den europeiska nivån från den nationella ska noga avvägas. Frågor ska behandlas och beslutas om på den nivå: lokal, nationell, överstatlig, som bäst passar sig för det aktuella politikområdet. Detta är vår form av federalism.

Hälften av alla chefer inom EU:s administration ska vara kvinnor. Positiv särbehandling ska vara en aktiv åtgärd för att öka andelen kvinnliga chefer. Europaparlamentet bör tillsätta en jämställdhetsombudsman med mandat att driva frågor om diskriminering av kvinnor inom EU-institutionerna.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se närmare samarbete mellan medlemsstaternas socialdemokratiska partier och en tydligare partipolitisering av Europaparlamentet. Detta är viktigt dels för det politiska arbetet (och oppositionsarbetet) i Bryssel, men också för europapolitikens legitimitet hos människor. Orsakerna till det låga valdeltagandet är flera. De socialdemokratiska väljarna var de som valde att stanna hemma i störst utsträckning, och det åligger oss först och främst att engagera våra egna medlemmar att gå och rösta. Engagemanget av våra egna nationella väljare på en europeisk nivå skulle innebära en signifikant förändring av Europaparlamentets slutresultat både till nivå av valdeltagande och den partipolitiska representationen. Inför Europaparlamentsvalet 2009 ska ett tydligt europeiskt socialdemokratiskt alternativ finnas för väljarna.

Socialdemokratiska studentförbundet vill också se ett närmare samarbete för ett socialdemokratiskt Europa inom ESP – Europeiska Socialdemokraters Parti, dess ungdomsförbund ECOSY och det europeiska facket, ETUC.

Genom att tydliggöra strukturen i EU samt politisera debatten kommer EU kännas närmare människors vardag. Unionens institutionella ram och beslutsprinciper samt övergripande regler bör sammanställas i ett mer lättfattligt dokument än alla de olika dokument som finns idag. Det bör också finnas informationsavdelning inom EU för att göra information om vilka frågor som behandlas i EU mer lättillgängliga för människor.

Den europeiska ekonomin och arbetsmarknaden

EU bör utveckla den samordning av arbetsmarknadspolitiken som inletts. Även en aktiv, samverkande konjunkturpolitik är ett viktigt medel för att nå full sysselsättning. Av stor betydelse för den framtida utvecklingen är att det genomförs omfattande satsningar på utbildning och forskning. För att ytterligare stärka den europeiska konkurrenskraften och samtidigt gynna miljön bör satsningar inom miljösektorn prioriteras. Sysselsättningspolitiken ska ha samma tyngd som den monetära politiken.

För att skapa utvecklingsmöjligheter krävs samarbete mellan de europeiska ekonomierna och en fungerande inre marknad. Lägstanivåer för sociala villkor, fackliga rättigheter och miljökrav liksom för företags-, kapital-, inkomst-, förmögenhets- och miljöskatter inom EU måste drivas igenom. EU:s regler mot skatteparadis måste skärpas.

Arbetsmarknaden är en reglerad på olika sätt inom EU. Socialdemokratiska studentförbundet förespråkar att arbetsmarknaden regleras genom kollektivavtal som sluts mellan fackföreningar och arbetsgivare. Staten ska inte påverka lönesättningen. Vi motsätter oss därför att lagstadgade minimilöner ska införas i hela EU, eftersom detta skulle leda till lägre löner, särskilt i offentlig sektor.

De på central nivå tecknade kollektivavtalen ska gälla alla medlemmar. Målet ska vara att skapa konkurrensneutralitet mellan olika arbetsgivare och mellan arbetstagarna genom att alla arbetare är fackligt anslutna och att alla arbetsgivare är organiserade.

Inom EU ska frivillig rörlighet av arbetskraft råda. De undantagsregler som införts gentemot nya medlemsländer bör omedelbart avskaffas. Varje arbetare ska följa de lagar och regler som finns i det landet där arbetet utförs. I Sverige gäller därför svenska kollektivavtal. Det självklara målet är skapandet av enhetliga arbetarestyrda fackföreningar som förhandlar på EU-nivå, utan särskild hänsyn till nationell, regional eller annan geografisk hänsyn. På sikt ser vi samma utveckling på global nivå.

Socialdemokratiska studentförbundet vill öppna upp för en reglerad arbetskraftsinvandring för icke-EU länder, där arbetsmarknadens parter är överens om att arbetskraftsbrist råder inom en sektor. Villkor och löner för personer som tillfälligt arbetar i Sverige ska då regleras genom kollektivavtal. Även för utländska företag som utför arbeten i Sverige lyder under svensk lagstiftning. Det innebär att även de ska använda kollektivavtal.

För att förhindra utbredningen av så kallad "social dumpning", måste de nationella fackföreningsrörelserna internationaliseras. Arbetarrörelsen bör särskilt sträva efter att bistå och främja medvetenheten hos den fackliga rörelsen i de delar av världen som är extra utsatta för globaliseringens avigsidor. Genom att stärka fackets inflytande över gränserna är det möjligt att motverka att länder tvingas konkurrera med varandra genom ständiga nedskärningar i välfärden, med skattesänkningar och försämrade rättigheter för de anställda. Det är även viktigt med en dialog mellan arbetsgivare och fack på europanivå. Vi kräver rätt till koncernfackligt arbete, respekt för kollektivavtal på nationell och europeisk nivå och konflikträtt över nationsgränserna. Europas fackföreningar ska ha rätt att utse representanter i bolagens styrelser. Fackföreningarna bör bli mer aktiva i sitt företagsägande och målmedvetet verka för att öka detta. Socialdemokratiska studentförbundet anser vidare att det enorma, löntagarägda kapital som förvaltas i gemensamma pensionsfonder, utgör ett maktmedel vars potential bör utnyttjas på ett mer aktivt sätt för att främja rättvisan i samhället.

Jordbrukspolitiken i EU

Jordbrukspolitikens omfattande ekonomiska subventioner står för nästan hälften av utgifterna i EU:s budget. Politiken är inte bara dyr för EU:s skattebetalare och konsumenter utan har också skapat ett jordbruk med omfattande överproduktion, samt minskat EU:s legitimitet genom att omfördela skattepengar på ett osolidariskt och ekonomiskt osunt vis. En jordbrukspolitik som istället styrs av konsumenternas efterfrågan leder till billigare mat. EU:s subventioner till jordbruket bör således avskaffas. Satsningar bör därför göras på jordbrukets roll som bioenergiproducent så att fler jordbrukare kan leva på sina inkomster, vilket underlättar avskaffandet av subventioner. Ett avskaffande av handelshindren inom jordbrukssektorn är också en solidaritetsfråga gentemot u-länderna, och skulle öka dessa länders möjligheter att exportera jordbruksprodukter till världsmarknaden.

En framtida jordbrukspolitik ska enbart stödja jordbruket utifrån regionalpolitiskt hänseende. Detta stöd ska syfta till att gynna småskalighet och geografisk närhet till livsmedelproduktionen. EU ska också ställa upp krav för ett ekologiskt hållbart jordbruk som gynnar en levande landsbygd. Ekonomiskt stöd ska ges till ekologiska och närproducerande jordbruk för att främja miljöhänsynstagandet.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se en harmonisering av EU:s regler för miljö- och djurskydd på en sträng nivå.

Ett grönare Europa

Miljön kräver kanske mer än något annat politiskt område samordning och samarbete över nationsgränserna. EU:s miljöpolitik bör skärpas genom att regelverket ska vara utformat som miniminivåer, eftersom det är viktigt att enskilda medlemsländer kan behålla eller införa restriktivare miljöregler än EU i sin helhet. Utvidgning av utsläppsrätter till att inkludera även flyget samt transporter är nödvändigt för att kunna kontrollera marknadens koldioxidutsläpp. Mera långtgående miljökrav ska inte ses som ett hinder för den inre marknaden. Genom att använda EU:s strukturfonder kan miljöprojekt i EU:s ekonomiskt svagare länder finansieras. EU bör också ge aktiv hjälp åt de länder som idag söker medlemskap att klara miljökraven. I den mån det är nödvändigt att bevilja kandidatländerna speciella övergångsperioder för införlivandet och genomförandet av EU:s miljödirektiv, får dessa undantag inte tas till intäkt för en allmän nedprioritering av miljökraven i förhållande till övriga frågor. EU bör ta ett mer aktivt ansvar för en uthållig global miljöpolitik både inom EU:s medlemsländer men även som påtryckande och stöttande aktör gentemot stater utanför EU.

Den omfattande kemikalieanvändning som finns i vår vardag och vars långvariga effekter i många fall är fullständigt outforskade måste tydligare regleras. Kemikalielagstiftningen, REACH, bör skärpas ytterliggare och företagens ansvar att undersöka eventuella negativa effekter av sina kemikalier måste tydliggöras. Speciellt viktigt är att kraven skärps på företag att använda den kemikalie som är minst riskabel.