Internationell solidaritet

En rättvis värld är möjlig. Det som behövs är mer internationellt samarbete och mer solidaritet. Vi tror på alla människors lika rätt och värde. Och vi tror på möjligheterna att öka rättvisan och på att fördela jordens välstånd så att det kommer alla människor till del. Detta kräver dock ett större internationellt engagemang. Vår vision är en värld som präglas av fred, jämlikhet, utveckling och internationellt samarbete. Arbetarrörelsen är en internationalistisk rörelse. Vår solidaritet känner inga gränser och vi bekämpar överallt de som talar för nationell egoism och rasism. Vi strävar mot en värld utan gränser, som styrs gemensamt av alla människor och där alla, oavsett var på jorden de fötts har samma möjligheter. Grundförutsättningen för en rättvis och jämlik värld är fred och säkerhet, demokrati och fungerande samhällsstyrning, ekonomisk tillväxt, respekt för de mänskliga rättigheterna liksom jämställdhet mellan könen.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se en ny världsordning som grundas på gemensamma regler, solidarisk fördelning och rättvis globalisering.

Folkrätten

En rättvis värld är möjlig och den bygger på folkrätten. Folkrätten får inte kränkas. Rättigheterna är universella och odelbara och den enskilda människan är dess ägare. Folkrätten är alla de överenskomna internationella lagar och regler som alla världens länder ska följa. Krigets lagar, de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten är några exempel på folkrätten. Respekten för folkrätten måste stärkas och försvaras. Att alltid följa internationella överenskommelser måste bli en självklarhet. Det får aldrig accepteras att internationella överenskommelser bara följs när dessa passar ett lands egna intressen. Sverige måste aktivt arbeta för att folkrättsliga beslut efterlevs. Ett första steg är att folkrätten måste stärkas i EU:s arbete med fred och säkerhet.

Mänskliga rättigheter ska utgöra grunden för åtgärder som syftar till att främja en rättvis och hållbar utveckling. Allt internationellt arbete ska utgå från de mänskliga rättigheterna såsom de definieras i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i flera av de efterföljande konventionerna. De mänskliga rättigheterna ska främjas, stärkas och skyddas och måste alltid sättas före respekten för staters suveränitet. Kunskaperna om och respekten för de mänskliga rättigheterna i det civila samhället och hos företag som arbetar i fattiga länder måste stärkas.

Kränkningarna av mänskliga rättigheter äger rum på alla kontinenter, i alla länder, i rika och fattiga regioner och i samhällen präglade av kristendom, islam eller andra religioner. Vid alla dessa tillfällen måste omvärlden reagera. Kränkningarna av de mänskliga rättigheterna skadar inte bara de berörda individerna utan också människovärdet. Brott mot mänskliga rättigheter är allas vår angelägenhet.

De som begår grova brott som folkmord och brott mot mänskligheten måste ställas till inför rätta, oavsett var brotten begås. Vi vill slå vakt om den internationella brottsmålsdomstolen. Vi vill stödja domstolen så att arbetet fungerar effektivt och arbeta för att så många länder som möjligt ställer sig bakom domstolens arbete.

I de mänskliga rättigheterna ingår ekonomiska och sociala rättigheter. Dessa är viktiga och går hand i hand med politiska och medborgerliga rättigheterna. Läs- och skrivkunnighet är viktigt för att kunna utnyttja sin yttrandefrihet. Att inte tvingas satsa all tid på att få tillgång till livsnödvändig mat är viktigt för att ha möjlighet att utnyttja andra politiska rättigheter. Därför måste alla de mänskliga rättigheterna - som de politiska, ekonomiska och sociala - stärkas tillsammans. Därför är kampen mot hunger och fattigdom också sätt att stärka de mänskliga rättigheterna, liksom bistånd till utbildning och hälsa. Vad de mänskliga rättigheterna är och vad som ska inkluderas i dessa, är under ständig utveckling. Dessa rättigheter ska stärkas och utvecklas.

Asylpolitik

I vår värld lever miljontals människor som flyktingar. Socialdemokratiska studentförbundets grundsyn är att det är orsakerna till att människor flyr som måste angripas. Global ojämlikhet är en central orsak. Lösningen ligger i att förbättra levnadsvillkoren för människor i hela världen, genom global utveckling och jämlikhet. Fattigdom måste därför bekämpas, konflikter förebyggas och mänskliga rättigheter upprätthållas. Om ändå en situation uppstår som tvingar människor att lämna sitt hem för att söka skydd på andra platser måste rättssäkerhet, generositet och solidaritet vara grundbulten i asyl- och flyktingpolitiken.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se en gränslös värld där människor kan röra sig fritt. Rätten till skydd i enlighet med Genèvekonventionen och andra internationella överenskommelser är absolut och måste respekteras av alla. Den allt mer omfattande regleringen av människors rörlighet mellan stater förhindrar många flyktingar från att söka asyl, vilket är en av orsakerna till den ökade människosmugglingen. Det är oacceptabelt att flyktingar tvingas ta till sådana metoder för att kunna få sin rätt till asyl prövad.

Socialdemokratiska studentförbundet är positivt till ökad samordning inom flyktingpolitiken. Alla stater har ett gemensamt ansvar för världens flyktingar. Vi i Europa kan gå före. För att nå en mer solidarisk, human och rättssäker flyktingpolitik inom EU måste reglerna i EU:s fördrag förändras. Transportörsansvaret bör avskaffas, eftersom enskilda företag aldrig kan garantera en asylsökandes rättigheter. Visumkravet måste luckras upp eftersom det hindrar flyktingar från många länder att ta sig till EU för att söka asyl. Samtidigt måste FN:s flyktingkvoter ökas för att motsvara det behov som finns.

Det ska vara möjligt att ansöka om tillfälligt visum för asylsökande/asylvisum. För oss är det en självklarhet att människor som förföljs på grund av kön, sexuell läggning, politiska åsikter eller religiös tillhörighet ska ges starkt skydd, något som idag inte alltid efterlevs. Även krigsvägran ska vara ett skäl att söka asyl. Även människor som flyr inom sitt eget hemland måste betraktas som flyktingar och omfattas av FN:s flyktingkonvention.

EU måste ta ett gemensamt ansvar för mottagandet av flyktingar. Principen att asyl ska sökas i det land dit en flykting först anländer måste avskaffas. Istället bör asyl sökas till hela EU och alla länder bör ha ett ansvar att efter förmåga ta emot de flyktingar som söker asyl i EU. I Sverige ska alla kommuner ha ett lagstadgat ansvar att ta emot nyanlända flyktingar. Detta är ett viktigt instrument för att motverka segregation. Detta kräver att erforderliga resurser skjuts till från statligt håll.

Flyktingmottagandet ska präglas av humanitet och värdighet. Offentlig insyn ska finnas i de interneringscenter där nyanlända flyktingar tas emot. Myndigheter och frivilligorganisationer ska ha tillträde till centren. Väntetiden för asylsökande måste kortas. Varje asylsökande ska prövas individuellt. Ansökningsprocessen måste vara rättssäker och effektiv och i tveksamma fall ska den vägledande principen vara att hellre fria än fälla. Resurser måste avsättas för att detta ska kunna ske på ett tillfredställande sätt. Uppehållstillstånd bör ges automatiskt av humanitära skäl om besked inte ges sex månader efter att asylansökan har lämnats in.

Socialdemokratiska studentförbundet anser att det är av yttersta vikt att asylsökande tillförsäkras samma sociala rättigheter som unionens medborgare. Mer resurser bör därför avsättas till motarbetandet av diskriminering. Högre krav måste ställas på kommunerna när det gäller mottagande av människor som anländer till Sverige. Alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot asylsökande. För de kommuner som ska ha möjlighet att göra det ska kommunerna få fullgod ersättning för de asylsökande. Alla flyktingar som kommer till Sverige måste ges reella möjligheter att delta i det svenska samhället. Ingen ska behöva arbeta under slavliknande förhållanden på Europas svarta arbetsmarknader. Socialdemokratiska Studentförbundet ser gärna att fackförbunden öppnar för möjligheten att organisera papperslösa. De som vill ska kunna kombinera utbildning med praktik för att på så sätt kunna skaffa sig meriter på arbetsmarknaden och lära sig svenska.

Internationella organisationer

Förenta nationerna, FN, är den institution som är viktigast för att bevara internationell fred och säkerhet. Det är genom arbetet i FN som världens länder kan komma överens om de strategier och spelregler som ska gälla för att samarbetet i världen ska fungera smidigt och konflikter ska kunna lösas fredligt. Men i en värld som kräver allt mer internationellt samarbete måste också FN förstärkas och moderniseras för att kunna agera i akuta kriser och att möta de långsiktiga globala utmaningar världen står inför.

Den folkrätt som vi gemensamt kommit överens om inom FN måste följas. FN bör ha rätt att ingripa militärt för att skydda civilbefolkningen från övergrepp när folkrätten eller de mänskliga rättigheterna systematiskt åsidosätts.

Idag är många konflikter av inomstatlig karaktär. I de fall en stat inte kan eller vill garantera sina medborgare deras fri och rättigheter måste det internationella samfundet kunna reagera. Därför bör FN-stadgan förändras för att möjliggöra för FN att ingripa i inomstatliga konflikter.

Samtidigt måste FN i sig självt utvecklas. Säkerhetsrådet fungerar inte när de fem permanenta medlemmarna har veto. Vi måste skapa en vetofri kultur i säkerhetsrådet. I förlängningen bör vetot helt avskaffas.

Idag står FN under krypskytte från andra organisationer i världen som WTO, G7, G8 och liknande. Gemensamt för dessa är att de är styrda av de rika länderna och skapar få möjligheter för fattigare länder att göra sin röst hörd. FN måste bli den naturliga plattformen för möten mellan världens stater.

IMF och världsbanken präglas idag av ett odemokratiskt synsätt. Styrningen av IMF och Världsbanken måste effektiviseras och utvecklingsländernas inflytande och deltagande i beslutsprocesserna måste stärkas. Medlemsstaternas röstetal avgörs av mängden kapital de bidrar till organisationen med. Det är inte acceptabelt. Socialdemokratiska studentförbundet anser därför att makten över IMF och världsbanken måste fördelas jämnare mellan medlemsländerna. IMF-representanter bör dessutom vara demokratiskt förankrade i det egna landet. Världsbanken och IMF bör reformeras i riktning mot öppenhet och demokrati och ta större sociala och lokala politiska hänsyn. Dessutom måste de i större utsträckning beakta de mänskliga rättigheterna i sitt arbete.

Socialdemokratiska studentförbundet anser att ett ekonomiskt säkerhetsråd inom ramen för FN bör upprättas, som bland annat ska ha till uppgift att övervaka de globala kapital- och handelsrörelserna, hantera en global omsättningsskatt på finansiella transaktioner samt bekämpa gränsöverskridande skatteflykt, penningtvätt och korruption.

Solidarisk fördelning

Socialdemokratiska studentförbundet arbetar för en rättvis och hållbar global utveckling. De fattiga ländernas skulder bör skrivas av. Avskrivning bör kombineras med krav på demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och reformer av ländernas ekonomier så att de kan fungera ekonomiskt och socialt effektivt för hela befolkningen.

Takten i fattigdomsbekämpningen måste öka. Biståndet från den rika världen måste öka för att nå FN:s millenniemål. Socialdemokratiska studentförbundet anser att Sverige ska gå före och avsätta två procent av BNI till bistånd. Vårt svenska bistånd bidrar konkret till att förbättra levnadsförhållandena för människor i fattigare delar av världen. Samtidigt vill vi se en nolltolerans mot korruption i biståndet. Precis som alla andra skattepengar ska också biståndet användas effektivt. För att få ett effektivt bistånd krävs att mer medel avsätts för handläggning av bistånd. Skuldavskrivningar, flyktingmottagande och fredsbevarande uppdrag får inte belasta biståndsbudgeten.

Det svenska biståndet ska syfta till att bekämpa fattigdom och höja levnadsstandarden i mottagarländerna. Bistånd innebär inte bara ett givande och ett tagande av ekonomiska medel utan ska syfta till långsiktiga lösningar inom en rad områden som slutligen innebär att landet kan utvecklas vidare utan bistånd. Det svenska biståndet ska syfta till att vara en hjälp till självhjälp. Fonder som används till mikrokrediter är ett bra alternativ. Socialdemokratiska Studentförbundet anser det är viktigt att se mottagarländerna som samarbetspartner i stället för passiva mottagare. Ingen har så god kunskap om fattigdom som de människor som lever i den, och deras åsikter och idéer är ett ovärderligt inslag i hur det svenska biståndet bäst kan nyttjas.

Förutsättningar måste skapas för människor att delta i beslut och med egen kraft ta sig ur fattigdomen. Fattigdom handlar inte bara om brist på ekonomiska resurser och tillgångar. Fattigdom är också brist på möjligheter, makt och säkerhet. En väsentlig del i biståndsarbetet är arbetet för en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Demokratiutveckling skapar förutsättningar för individer att förbättra och påverka sina levnadsvillkor genom att göra sina röster hörda och få inflytande. För en väl fungerande samhällsstyrning krävs ansvarsutkrävande och deltagande, öppenhet, insyn och maktfördelning. Ytterligare en förutsättning är frihet från korruption och ett väl fungerande rättsväsende grundat på rättsstatens principer, liksom fria och rättvisa val, fungerande partisystem, fria och oberoende media och kultur. Att det finns ett pluralistiskt civilt samhälle är även en grundläggande förutsättning för att människor aktivt ska våga utöva sina politiska och medborgerliga rättigheter. Demokratiska processer måste därför främjas.

Vi menar att bistånd är viktigt för en utveckling och uppbyggnad av demokratiska institutioner och ett demokratiskt arbete. Socialdemokratiska Studentförbundet vill särskilt betona den centrala roll som stödet till det civila samhället och partistöden inom biståndet utgör. Detta fördelas till riksdagspartierna för deras egen biståndsverksamhet.

Ett viktigt led i utvecklingssamarbetet är utbildning. Därigenom byggs förutsättningar för demokratiska, sociala och ekonomiska framsteg. Därför bör vi satsa större resurser än idag på utbildningsverksamhet i mottagarländerna och vi bör särskilt göra detta genom de olika folkrörelserna och folkbildningsorganisationerna. Det är viktigt att dessa utbildningsinsatser kommer kvinnor till del då deras bildningsgrad visat sig ha stor betydelse för ett lands utvecklig. Utbildningen har också goda effekter på folkhälsa och demografi. I många länder finns inte kunskaper om hur man skyddar sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Som det ser ut i dag utförs mycket av sjukvårdsarbetet i dessa länder av religiösa samfund, vilka tar avstånd från preventivmedel som ett sätt att begränsa oönskade graviditeter och spridandet av HIV/AIDS. Spridningen av hiv är ett av vår tids största utvecklingshinder. Det är viktigt med ett genusperspektiv i kampen mot hiv, eftersom unga kvinnor är mest utsatta i denna pandemi. Strategier som bortser från kvinnor och mäns skilda ekonomiska och sociala roller blir mindre effektiva eftersom de bortser från orsakerna till spridningen av hiv och mäns våld mot kvinnor. Åtgärder för att stärka unga kvinnors makt och självförtroende är mer effektiva än uppmaningar att säga nej till sex. Vi vill också betona vikten av att föra en dialog med de hivsmittade för att skapa bättre förståelse för deras situation. Hivsmittade får aldrig enbart ses som offer, utan ska ses som medmänniskor. Bristande jämställdhet kan inte ursäktas på någon religiös, kulturell eller historisk grund. Socialdemokratiska studentförbundet menar att jämställdhetsarbete måste vara en integrerad del i allt utvecklingssamarbete.

Tillgång till läkemedel är en nödvändighet för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Att medicin är en exklusiv vara för den ekonomiskt starka delen av välden kan Socialdemokratiska studentförbundet aldrig acceptera. Därför ska patentlagar kunna inskränkas när de kommer i konflikt med mänskliga rättigheter.

Rättvis globalisering

Den orättvisa fördelningen av globaliseringens möjligheter måste rättas till. Det handlar om att politiken måste få mer verkningskraft på global nivå. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb, medan politiken har hamnat på efterkälken. Marknaden har ensam fått diktera villkoren för den globalisering som vi sett under 1900-talet. Men även om marknaden är duktig på att producera varor och tjänster är den usel på att fördela dem. Därför behöver den ekonomiska globaliseringen följas av en politisk globalisering där politiska institutioner, fackföreningsrörelser och nya sociala rörelser successivt kan återta makten över utvecklingen i världen. Politiskt förtryck måste bekämpas, diktaturer demokratiseras och politiska journalister ges utrymme i media. Det behövs en globalisering av respekten för mänskliga rättigheter och en globalisering av demokratin.

De internationella företagen har därför en viktig roll i globaliseringen. Av världens hundra största ekonomier är hälften företag. Inom ramen för FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Världsbanken och andra organisationer är det möjligt att driva fram regler om företags ansvar för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och en bättre miljö. Detta arbete måste skyndas på. Vi tycker också att sociala klausuler i internationella handelsavtal kan vara en väg att gå för att motverka att människor kränks i arbetslivet.

Men en rättvis globalisering kräver också att kampen mot dumpade arbetsvillkor förstärks. För oss är det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom lägre löner, sämre arbetsvillkor, rovdrift på miljön och sämre välfärd. Tillväxt utan mänskliga rättigheter, ökande sociala klyftor eller utarmning av vår miljö gör oss inte rikare. Tvärtom är det endast en social och miljömässigt hållbar utveckling som kan skapa hållbar tillväxt. Samtidigt måste de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet stärkas globalt. Den fria förenings- och förhandlingsrätten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering måste elimineras.

Företagen behöver ta större ansvar för bra och rättvisa arbetsvillkor. Därför anser socialdemokratiska studentförbundet att ekonomiska frizoner förbjuds. Sverige ska vara pådrivande för att arbetet inom FN, ILO, Världsbanken och andra organisationer med regler om företags ansvar för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, bekämpandet av korruption och en bättre miljö efterlevs och utvecklas. Det finns idag många olika så kallade uppförandekoder för hur företag bör agera. Dessa koder måste nedskrivas och omsättas i praktisk handling. För att möjliggöra detta måste den europeiska och internationella fackföreningsrörelsen stärkas.