s-studenter.se
 

Kriminalpolitik

Tryggheten i vardagen utmanas av klyftor och orättvisor, av missbruk och utslagning, men också av nya typer av organiserad brottslighet. Socialdemokratiska studentförbundet vill bekämpa brottens orsaker. Utanförskap och brist på påverkansmöjligheter är farligt. Det bästa sättet att långsiktigt bekämpa brott och konflikter är att skapa ett samhälle som präglas av tryggfrihet, säkerhet och delaktighet.

Socialdemokratiska studentförbundet menar att grunden för brottsligheten är att samhället har misslyckats i sina grundläggande funktioner, d.v.s. förmågan att bereda alla en tillfredställande materiell välfärd och makt över sina egna liv. Kriminaliteten ska därmed i första hand ses i sin sociala kontext, snarare än på individnivå. Den enskilde individen har ett uppenbart ansvar för sitt handlande, men kampen mot kriminalitet sker främst genom samhälliga reformer. Brottslighet är en tragedi för individen, både den som drabbas och den som gör sig skyldig till det.

En av de viktigaste orsakerna till kriminalitet är arbetslöshet. Arbete är inte bara ett medel för försörjning och materiellt välstånd, utan ger också möjlighet till social samvaro och gemenskap med andra människor. Lång arbetslöshet ökar risken för missbruk och kriminalitet och därför är det samhällets ansvar att så långt som möjligt hålla arbetslösheten nere.

Det ökade ungdomsvåldet bär fröet till en farlig samhällsutveckling. Allt yngre barn begår allvarliga brott och mer resurser måste läggas på att öka kunskapen om vad dagens ungdomar behöver för att bli delaktiga i samhället. Socialdemokratiska studentförbundet vill bland annat se en prioritering av positiva mötesplatser för barn och unga, uppmuntra till en bred diskussion kring konsekvenserna av det omfattande medievåldet, samt stödja lokala brottsförebyggande program som tas fram i kommunerna. Satsningar på alkohol- och drogförebyggande verksamhet där skolan får en stor roll är ett bra exempel på brottsförebyggande verksamhet för barn och ungdomar.

Många människor har lågt förtroende för rättsväsendet och vissa upplever polisen som ett hot snarare än någon du vänder dig till för hjälp. Det är naturligtvis ohållbart och människors tilltro till polis och rättsväsende måste stärkas. Därför måste polisen ges bättre utbildning och arbeta närmare människor. Polisen ska arbeta på de tider då den bäst behövs.

Den ordningshållande makten i samhället måste hållas i statlig regi för att rättvisa ska kunna skipas och för att alla människor ska kunna få skydd på lika villkor. Det skapar orättvisa och ojämlikhet när vissa börjar tycka att de kan skydda sig själva i stället för att satsa pengar på den gemensamma säkerheten genom polisen. Därför ser vi med oro på den ökande privatiseringen av våldsmonopolet som sker i Sverige. Väktare och ordningsvakter har gått ta ett allt större ansvar för säkerheten i samhället och många får numera bära pistol. Väktare och poliser har till viss del olika uppgifter, men denna gräns håller på att suddas ut och socialdemokratiska studentförbundet anser att polisen bör ta över många av de uppgifter som ordningsvakter idag utför.

Kriminalvårdens främsta uppgift är att förhindra återfall i brott. Idag råder stor platsbrist inom kriminalvården, detta påverkar såväl miljön för den intagna som arbetsmiljön för vårdarna. Över hälften av de som sitter i fängelse har suttit där tidigare, detta visar tydligt att arbetet för att förhindra återfall måste förbättras. Socialdemokratiska studentförbundet anser därför att en kraftfull satsning bör göras för att möjliggöra en human och värdig behandling av de intagna samt utveckla kriminalvårdens metoder och arbetssätt. Alla intagna bör ges möjlighet till en meningsfull tillvaro genom arbete, utbildning och behandling eftersom detta bidrar till att minska risken för återfall. Detta bör kompletteras med hjälp att hitta en lämplig sysselsättning senare i livet.

Vård och behandling utgör grunderna i den humana kriminalvården. Inom all kriminalvård ska ekonomisk jämlikhet råda. En intagen ska inte ges möjlighet att köpa en bättre vistelse än andra intagna med hjälp av privata ekonomiska tillgångar.

De intagna och personalen ska kunna förvänta sig en bra boende- och arbetsmiljö. Att anstalterna härbärgerar fler intagna än planerat är oacceptabelt i en modern kriminalvård och försämrar såväl säkerheten som möjligheterna till vård och utbildning. Vi ställer oss också kritiska till nya förslag om att inlemma rättspsykiatriska patienter i den övriga kriminalvården.

Ungdoms- och fängelseanstalter får inte bli brottskolor för yngre medborgare. Socialdemokratiska studentförbundet vill se en ökad ekonomisk satsning på ungdomsvården så att flera unga brottslingar kan få den vård och trygghet de behöver.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se en förbättrad och mer omfattande verksamhet för återanpassning av före detta interner till ett vanligt samhällsliv. I detta arbete ser vi positivt på samverkan mellan kriminalvården, kommunernas socialtjänst och med fristående organisationer.

Inslagen av ökad övervakning är inte enbart en isolerad händelse i Sverige utan är en utveckling som har internationell karaktär. Socialdemokratiska studentförbundet vill att alla ska kunna leva i ett öppet och oövervakat samhälle. Möjligheterna för polisiära myndigheter att genomföra övervakning av samhällets medborgare bör därför ej utökas. Den svenska polismyndigheten ska inte heller få använda sig av metoder som telefonavlyssning och buggning, d.v.s. avlyssning med dolda mikrofoner, i preventiva syften. Hemlig rumsavlyssning innebär en allvarlig inskränkning i svenska medborgares fri- och rättigheter.

Demokratiska rättigheter får aldrig stå tillbaka i syfte att skapa verktyg mot terrorism. Den personliga integriteten är en grundstomme för varje demokratiskt rättstat och får inte offras.

Mänsklighetens framtid är en gemensam angelägenhet för alla människor oavsett var i världen vi bor. Säkerhetspolitiken syftar till att skydda människor från olika hot och risker och skapa internationell säkerhet.

Detta gör att säkerhet inte längre kan ses som enbart militär säkerhet utan måste bygga på ett vidgat säkerhetsbegrepp som tar in alla hot mot människors säkerhet och trygghet. Säkerhet i dagens värld måste skapas globalt och gemensamt, och innebära tryggfrihet åt alla. Säkerhet förutsätter mänskliga rättigheter, folkrätt och demokrati. De största hoten mot vår gemensamma säkerhet är fattigdom och klimatförändringar. Det är där de största insatserna för ökad gemensam säkerhet måste göras.

Vi vet att halva jordens befolkning, kvinnorna, får sina rättigheter kränkta kontinuerligt och medvetet. Kvinnor har fortfarande en underordnad ställning inom samhällets alla områden inte minst inom säkerhetspolitiken. I arbetet med mänsklig säkerhet saknas ofta ett genusperspektiv som behövs för att se skillnader i mäns och kvinnors säkerhetsbehov. Säkerhetspolitiken måste omfatta hela världens befolkning oavsett kön. Den ska innefatta både kvinnor och män i såväl krig som i fred och omfatta både civila och militära hot. Det är inte krig, vapen och terrorism i sig som utgör det största hotet i kvinnans säkerhetssituation, utan hennes underordnade ställning och brist på inflytande i en värld som domineras av män som brukar våld för att upprätthålla sin dominans.

Staters svårigheter med att säkra barns rättigheter är ett stort internationellt problem. Barn utnyttjas som soldater i krig, som lågavlönade arbetare och för sexuella tjänster. Barns rättigheter kränks kontinuerligt. Det är av stor vikt att stater följer FN:s barnkonvention och aktivt börjar arbetet för barns säkerhet i krig och i fred. Alla barns rättigheter till utbildning är väsentligt för det framtida samhället och för ett jämställt samhälle mellan kvinnor och män. Att skydda barn mot fysiska och psykiska hot är nödvändigt för att säkra internationell fred och säkerhet i ett längre perspektiv.

Socialdemokratiska studentförbundet anser att det s.k. kriget mot terrorismen har skapat fler problem än det har förhindrat. Kampen mot terrorism får aldrig överordnas respekten för mänskliga rättigheter. Vi kan inte fortsätta att skapa fiender, istället måste vi skapa gemensam säkerhet. Vår politik för gemensam säkerhet utgår inte från nationalstaten utan grundas på principen om alla människors lika värde. Vägen till en säkrare värld går genom utveckling, möjlighet till politisk demokrati, ekonomisk jämlikhet och ökad välfärd.

Våld förekommer i samhället, dels mellan människor utan någon anknytning till varandra och dels i nära relationer. Eftersom vårt samhälle genomsyras av en heteronomrativ patriarkal struktur där kvinnor underordnas män är de flesta offren kvinnor, men våldet förekommer även i samkönade relationer vilket visar att problemet är större än endast ett resultat av ett könsförtryck.

Statistiken visar att män oftast är förövaren; män slår män och män slår kvinnor. Vi måste därför bli bättre på att förstå våldet och vad som orsakar det. Främst gäller detta våld som förekommer i hemmet. Hemmet är ofta en plats där man vilar upp sig, en tillflyktsort. Därför måste våld i hemmet betraktas som extra allvarligt. Också homofobi utgör en grogrund för våld och otrygghet och måste tas på stort allvar.

Könsförtrycket är ett bestående och reellt hot mot kvinnors säkerhet i världen. Kvinnor världen över utsätts för könsrelaterat våld och diskriminering av varierande grad, både i hemmet och ute i samhället. De mest uppmärksammade exemplen är könsstympning, påtvingade äktenskap och våldtäkter, men andra, mindre uppseendeväckande former av diskriminering pågår ständigt i hemmet, på arbetsmarknaden och på den beslutsfattande arenan. I många länder är kvinnor helt beroende av sina män eller manliga släktingar för sin försörjning eftersom de berövats rätten till utbildning, arv, arbete och ägande. Alla dessa faktorer utgör hot mot kvinnors säkerhet och försvårar kvinnors och mäns möjlighet att delta i samhället på lika villkor.

Vi talar ofta om fred och säkerhet som om de hade samma innebörd. Men det är uppenbart att fred inte innebär säkerhet för alla. Säkerhetspolitiken måste därför fokusera på att också öka jämställdheten och bekämpa diskrimineringen, snarare än att enbart skaffa sig vapen eller ett starkare försvar. Varje stat måste vidta alla möjliga åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och HBT-personer, oavsett vem förövaren är, och oavsett om våldet sker i det offentliga eller privata. Staten är skyldig att förebygga och utreda våldet. Dessutom ska staten omhänderta och vårda förövarna och se till att våldsutsatta kvinnor och HBT-personer får stöd och skydd. Att stifta lagar som skyddar kvinnor och HBT-personer mot våld är ett första steg. Men det inte tillräckligt. Polis, domar- och åklagarväsendet måste utbildas i de här frågorna för att lagarna ska följas upp och fungera så som de är tänkta. I Sverige måste den hjälp till misshandlade kvinnor som idag utförs på ideell basis av kvinnojourer finansieras offentligt.

Socialdemokrater runt om i Europa måste inom ramen för EU ta krafttag för att driva frågan om bekämpningen av den avskyvärda och illegala handeln med kvinnor. Det handlar ofta om mycket utsatta människor som i sin legitima strävan att fly en outhärdlig situation i hemlandet, hamnar i händerna på flyktingprofitörer som tvingar kvinnor till prostitution och livegenskap så snart de nått inom EU:s gränser. På kort sikt är det viktigt att inrikta sig på den rena brottsbekämpningen, och att med alla medel tillse att de kvinnor som flytt ges möjlighet att frigöra sig från sutenörerna och bereds en människovärdig tillvaro i EU.

Om de enskilda nationerna inte uppfyller sitt ansvar, måste det internationella samfundet ingripa. Köns- och sexualitetsrelaterat våld ses fortfarande inte som en fråga för den nationella eller internationella säkerheten. Våld mot kvinnor och HBT-personer i krig definieras visserligen som krigsbrott, men våldet i hemmet ses fortfarande som en fråga om individuell säkerhet. Det måste förändras. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot kvinnor, prostitution och trafficking utgör inte bara ett hot mot enskilda individer. Det är ett hot mot alla världens kvinnor. Att stoppa köns- och sexualitetsrelaterade våldet måste därför prioriteras både i den nationella och i den internationella säkerhetspolitiken. Det skulle tvinga det internationella samfundet att ingripa när kvinnor utsätts för könsrelaterat våld eller HBT-personer utsätts för sexualitetsrelaterat våld, på samma sätt som det gör när våldet mot en etnisk grupp är utbrett.

Den svenska vapenexporten bidrar genom arbetstillfällen och exportinkomster till vår svenska samhällsekonomi. Vapenexporten bidrar även till teknisk utveckling som övriga delar av samhället har nytta av. Den kan dock aldrig i denna avsikt helt jämställas med andra exportinkomster, från t.ex. export av livsmedel eller lastbilar. När det gäller vapenexport måste vi ständigt ställa oss frågan vad vapnen ska användas till och vad den svenska samhällsekonomin växer på bekostnad av. Hitills har vi dock aldrig lyckats hindra att svensktillverkade vapen används i icke önskvärda syften. Vi ser därför ingen annan möjlighet än att helt förbjuda all vapenexport.

Skriv ut text
Dela |

Tipsa en vän

 
 
Annons
Socialdemokratiska Studentförbundet, Krukmakargatan 37A, Box 11544, 100 61 Stockholm
Telefon 08-714 48 00, e-post info@s-studenter.se
© 2008-2012 Socialdemokratiska Studentförbundet. Producerad av Ropson AB