Kultur

Vi ser på kultur som ett grundläggande behov hos människan. Alla människor har rätt att förverkliga sig själva i kulturella uttrycksformer. Den kulturella mötesplatsen är mycket viktig för integration och kontakt mellan människor från olika sociala grupper. Socialdemokratiska studentförbundet vill ha en kulturpolitik som tryggar yttrandefriheten, och värnar om en folkbildningstradition som ger alla möjligheten att ta del av ett rikt kulturliv.

De positiva följder som en rik kulturkonsumtion innebär kommer inte endast den enskilde till gagn, utan hela samhället berikas av den ökade kreativitet som ett väl spritt kulturliv tar sig uttryck i. Kulturen får aldrig reduceras till att bli en avskild del av samhället, endast begriplig för en liten kulturelit. Det är i detta som det dubbla kulturpolitiska ansvaret ligger; att möjliggöra för alla att ta del av kulturutbudet utan att kommersialisera detta eller på något sätt göra avkall på de konstnärliga ambitionerna. Den konstnärliga friheten är av högsta vikt för att inte skapandet ska hämmas av påtvingade krav på kommersiell lönsamhet eller av samhällelig censur.

Kulturen är också ett språk. Detta kulturella språk kan vi använda till att uttrycka vem vi är och vad vi tycker är vackert eller viktigt. Kulturens olika konstnärliga uttrycksformer och medier kan också ha en oerhörd sprängkraft. Kulturen spelar en viktig roll genom att både ifrågasätta och ge uttryck för rådande samhällsnormer, värderingar och attityder. Genom kulturen kan människor ges identiteter, förmedla idéer och synliggöra den verklighet och vardag som vi lever i.

Ett fritt kulturutövande är en viktig ingrediens i en levande demokrati.

En av kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att garantera ett brett utbud av kultur. Kulturstödet kan ta sig många olika former, men gemensamt för dem alla är att det inte får styra innehållet. Stat, landsting och kommuner har en viktig uppgift att stödja konstutövare av skilda slag med anslag, men också att underlätta kulturutövande på andra sätt. Det kan t ex handla om att tillhandahålla replokaler, subventionera ateljéhyror eller att tillhandahålla öppna scener.

Även enprocentsregeln, som går ut på att för alla offentliga hus som byggs ska en procent av kostnaderna gå till konstnärlig utsmyckning av huset, är i praktiken ett viktigt stöd för konstnärer och bör efterföljas. Stipendier och konstnärslöner ska delas ut till fler, men får inte ges bara till redan framgångsrika erkända konstnärer och författare, utan även mer okända begåvningar måste ha möjlighet att få. Det är idag ett stort rättviseproblem att de som redan tidigare har fått stipendier ofta lättare får fler, medan de som aldrig har fått har betydligt svårare att få något.

Upp emot 90% av våra scenkonstnärer och scentekniker är idag frilansande och visstidsanställda, och många tvingas nästan till att bli egenföretagare eftersom institutionerna anställer allt färre. De nya a-kassereglerna försvårar dessutom dramatiskt för scenarbetarna, som ofta projektanställs bara under den tid föreställningarna spelas. Ett rikt och spännande kulturliv kräver trygghet för kulturarbetarna.

För att säkerställa en bred kulturell jämlikhet är det viktigt att, stat, kommun och landsting tar sitt ansvar för att finansiera sådana institutioner som möjliggör för alla att delta i kulturutbudet och som uppmuntrar till egen skapande verksamhet. Det bör vara gratis att besöka statliga och kommunala museum. Statliga museum bör också i högre grad utlokaliseras och nya statliga museum som byggs bör spridas runt om i landet.

Internet och ny teknik har öppnat enorma möjligheter för att sprida kultur så att fler kan ta del av den. Denna utveckling har dock stött på hinder då vår nuvarande upphovsrättslag kraftigt begränsar möjligheten att ta del av och sprida kultur över Internet, så kallad fildelning. Socialdemokratiska studentförbundet anser att all fildelning för privat bruk bör legaliseras. Fokus bör vara på ett samspel mellan upphovsrätt och fri tillgång. Detta kommer att stärka individens möjlighet att tillgodose sig kultur samtidigt som det kommer att inspirera människor till skapandet av ny kultur.

Idag är kultur till stor del en klassfråga och könsfråga. Ett viktigt medel i kampen mot kulturell ojämlikhet är skolan, samt att stat och kommun tillhandahåller möjligheter för kulturell utveckling. De traditionella folkbildningsorganisationerna innebär också en viktig resurs.

Vi tror också att ungdoms- och fritidsgårdarna kan spela en större roll än i dag i att ge unga konstnärer både utbildning, resurser och en scen för sitt skapande.

Kulturkonsumtion hör också ihop med könsrollerna. Detta tar sig uttryck i att män i större utsträckning än kvinnor erhåller sponsring och annan ekonomisk ersättning för sitt skapande. Detta kan man tydligt se i kulturlivet där män oftast är de skapande och kvinnor de konsumerande. I strävan efter ett jämställt samhälle är denna typ av åtskillnad oroväckande. Alla ska kunna tillgodogöra och ägna sig åt kultur utan att motarbetas av samhällsstrukturer.

Bibliotek

Biblioteken är en oerhört viktig kulturell och demokratisk resurs ur många aspekter. Folkbiblioteken är vår mest använda och folkligt förankrade kulturinstitution och har därmed en viktig uppgift och möjlighet att minska kultur och informationsklyftorna i samhället, de är också en viktig mötesplats. I ett samhälle som ställer krav på ständig omskolning och som behöver välinformerade och välutbildade medborgare är biblioteket det kunskapsmässiga navet. Det ger fri och obegränsad tillgång till media och databestånd som inte är styrt av ideologiska, religiösa eller kommersiella påtryckningar. Biblioteken ska därför vara helt avgiftsfria och finnas i varje kommun. Alla bör ha tillgång till bibliotek. I detta fyller bokbussar en viktig funktion. Biblioteken har även en viktig pedagogisk roll att fylla genom att ge utbildning i hur man söker och värderar information, både i tryckt och i elektronisk form.

Idrott

Idrotten är en del av kulturen och starkt förankrad i Sverige, främst genom vårt stora föreningsliv. Idrottens politiska dimension blir framträdande där människor av olika anledningar inte behandlas lika. Idag är herridrott överordnad damidrott, både vad gäller resurser och status. Mansdominerad idrott som ishockey får större utrymme och stöd än kvinnodominerade idrotter som gymnastik och hästsport. Det faktum att idrotten är så starkt könssegregerad är också ett problem. Kvinnor som ger sig in i mansdominerade idrottsmiljöer som ishockey och fotboll blir ofta förlöjligade och osynliggjorda. Socialdemokratiska studentförbundet anser att kommunala föreningsbidrag och halltider alltid ska vara underställda jämställdhetsprincipen och att kommunerna ska motverka könssegregation i idrottsföreningarna. Ett system med möjlighet till skatteavdrag för sponsring till damidrott bör ses över.

På samma sätt är idrotten idag etniskt segregerad. Idrotten skulle kunna vara en mötesplats för människor med olika bakgrund - istället återfinns personer med invandrarbakgrund främst i klassiska arbetarsporter som fotboll och boxning medan klassiskt "vita" sporter som golf och tennis fortfarande är förbehållna en viss samhällsklass. Socialdemokratiska studentförbundet vill se en aktiv idrottspolitik där integration och jämställdhet är de överordnade principerna. Tillgängligheten till idrottande bör vara likvärdig för alla individer i samhället, oavsett fysisk funktionalitet. Hela idrottsrörelsen måste arbeta mot den homofobi som finns inom idrotten, samt för att öka förståelsen för HBT- och genusfrågor. Socialdemokratiska studentförbundet anser även att antalet idrottstimmar i skolan bör utökas för att minska de klasskillnader som idag finns, eftersom barn som växer upp i rikare familjer ofta har en mer aktiv fritid än arbetarbarn.