Miljö

Socialdemokratiska studentförbundet anser att västvärlden inte har rätt att förbruka mer resurser än vad solidariteten med övriga världens befolkning och kommande generationer tillåter. I dagens samhälle har den ekonomiska tillväxten en mycket betydande roll för den fortsatta utbyggnaden av vårt välfärdssamhälle. Att på ett radikalt sätt ändra konsumtionsmönster och produktion på ett miljömässigt hållbart sätt är samhällets ansvar. Staten måste därför genom regleringar styra miljöfarlig verksamhet. Även EU spelar en viktig roll i begränsningen av negativ miljöpåverkan både inom EU och gentemot den övriga världen.

Miljöhänsyn måste inkluderas i olika ekonomiska beräkningar och marknadspriser. Socialdemokratiska student-förbundet anser att produkters samhälleliga miljökostnader och kostnader för externa effekter vid produktionen ska internaliseras i produktens marknadspris. Varje producent ska ha ett totalansvar för sina produkter. För att återspegla den totala kostnaden av industrins påverkan på miljön bör därför den globala handeln med utsläppsrätter skärpas och utvidgas ytterligare. Företags miljöpåverkan bör också reflekteras i ett miljöbokslut. Om miljökostnader internaliseras i den ekonomiska till-växten kommer en miljövänlig utveckling att gynnas samtidigt som tillväxten inte hämmas eftersom nya produkter och utveckling stimuleras.

Satsningarna på energisnål teknik måste öka. Vi kan inte fortsätta att förbruka den mängd energi som vi gör idag utan att vi har ett svar på varifrån denna energi ska tas på lång sikt. Enorma mängder energi kan sparas genom relativt enkla medel så som att byta fönster i hus, installera värmepumpar, byta till energisnålare vitvaror och sluta ha TV, video och stereo på standby. Det är allas ansvar att spara så mycket som möjligt. Ibland behövs dock påminnelser och därför bör information om energispartips finnas lättillgängligt. Socialdemokratiska studentförbundet anser även att det ska finnas en energimärkning på all hemelektronik så det blir enklare att välja det minst miljötärande alternativet.

Socialdemokratiska studentförbundet tror att en internalisering av miljökostnader i marknads-priset leder till en decentralisering av energiproduktionen. I dag subventioneras kärn-kraften på så sätt att kraftbolagen inte är ekonomiskt ansvariga för alla konsekvenserna av en eventuell olycka vid uranbrytning, elproduktion eller förvaring. Skulle denna subvention tas bort och marknadspriset på kärnkraftsel spegla miljörisken skulle energiutvinning med hjälp av förnyelsebara energikällor gynnas. Detta skulle också hjälpa marknaden att acceptera en avveckling av kärnkraften, som socialdemokratiska studentförbundet anser är mycket viktig.

Samma sak gäller för energiproduktionen med hjälp av energikällor som medför ett nettotillskott av koldioxider, som fossila bränslen. Höjt pris på grund av miljökostnaden och skattestyrning skulle medföra ökat användande av alternativa energikällor. Även energiproduktion bör omfattas av EU:s utsläppsrättssystem. Satsningar ska också riktas till forskning och utveckling inom miljöområdet samt till åtgärder för att kompensera för socialt och ekonomiskt smärtsamma strukturomvandlingar i regioner där miljöför-störande industri slagits ut från marknaden.

Förnyelsebara energikällor ska gynnas och göras möjliga med hjälp av investerings-fonder som finansieras av skattestyrning inom energi-sektorn. Skattestyrningsöverskotten ska också kunna subventionera befintliga värmeverks utbyggnad till kraftvärmeverk. Vi anser även att det borde finnas statliga subventioner för individuella åtgärder, exempelvis indragning av jordvärme, solpaneler eller förbättrad isolering i sitt hem.

För att förnyelsebara energikällor i framtiden ska kunna fylla hela vårt energibehov krävs nya tekniker inom området. Därför förespråkar vi en kraftig satsning på forskning inom området.

Boende, livsmedel och transporter utgör ungefär hälften av all negativ belastning på miljö och hälsa; och därmed också på både privat- och samhällsekonomin. Socialdemokratiska studentförbundet anser att åtgärder måste genomföras för att skapa incitament för att konsumera hållbart. Marknaden måste påverkas för att på kort och lång sikt förse marknaden med hållbara produkter.

Därför vill vi främja ett samhälle där mer resurs- och miljövänliga immateriella upplevelser, exempelvis kulturupplevelser, görs tillgängliga för fler i samhället.

Den offentliga sektorn måste gå före i arbetet med hållbar konsumtion. I all offentlig upphandling ska sociala, etiska och miljömässiga krav ställas. Grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, såsom ILO:s kärnkonventioner, ska respekteras och arbetarna ska garanteras en skälig lön.

EU och miljön

Miljön kräver kanske mer än något annat politiskt område samordning och samarbete över nationsgränserna. EU:s miljöpolitik bör skärpas genom att regelverket ska vara utformat som miniminivåer, eftersom det är viktigt att enskilda medlemsländer kan behålla eller införa restriktivare miljöregler än EU i sin helhet. Utvidgning av utsläppsrätter till att inkludera även flyget samt transporter är nödvändigt för att kunna kontrollera marknadens koldioxidutsläpp. Mera långtgående miljökrav ska inte ses som ett hinder för den inre marknaden. Genom att använda EU:s strukturfonder kan miljöprojekt i EU:s ekonomiskt svagare länder finansieras. EU bör också ge aktiv hjälp åt de länder som idag söker medlemskap att klara miljökraven. I den mån det är nödvändigt att bevilja kandidatländerna speciella övergångsperioder för införlivandet och genomförandet av EU:s miljödirektiv, får dessa undantag inte tas till intäkt för en allmän nedprioritering av miljökraven i förhållande till övriga frågor. EU bör ta ett mer aktivt ansvar för en uthållig global miljöpolitik både inom EU:s medlemsländer men även som påtryckande och stöttande aktör gentemot stater utanför EU.

Den omfattande kemikalieanvändning som finns i vår vardag och vars långvariga effekter i många fall är fullständigt outforskade måste tydligare regleras. Kemikalielagstiftningen, REACH, bör skärpas ytterliggare och företagens ansvar att undersöka eventuella negativa effekter av sina kemikalier måste tydliggöras. Speciellt viktigt är att kraven skärps på företag att använda den kemikalie som är minst riskabel.

Jordbrukspolitikens omfattande ekonomiska subventioner står för nästan hälften av utgifterna i EU:s budget. Politiken är inte bara dyr för EU:s skattebetalare och konsumenter utan har också skapat ett jordbruk med omfattande överproduktion, samt minskat EU:s legitimitet genom att omfördela skattepengar på ett osolidariskt och ekonomiskt osunt vis. En jordbrukspolitik som istället styrs av konsumenternas efterfrågan leder till billigare mat. EU:s subventioner till jordbruket bör således avskaffas. Satsningar bör därför göras på jordbrukets roll som bioenergiproducent så att fler jordbrukare kan leva på sina inkomster, vilket underlättar avskaffandet av subventioner. Ett avskaffande av handelshindren inom jordbruks-sektorn är också en solidaritetsfråga gentemot u-länderna, och skulle öka dessa länders möjligheter att exportera jordbruksprodukter till världsmarknaden.

En framtida jordbruks-politik ska enbart stödja jordbruket utifrån regionalpolitiskt hänseende. Detta stöd ska syfta till att gynna småskalighet och geografisk närhet till livsmedelproduktionen. EU ska också ställa upp krav för ett ekologiskt hållbart jordbruk som gynnar en levande lands-bygd. Ekonomiskt stöd ska ges till ekologiska och närproducerande jordbruk för att främja miljöhänsynstagandet.

Socialdemokratiska studentförbundet vill se en harmonisering av EU:s regler för miljö- och djurskydd på en sträng nivå.

Fiske

Våra kuster och hav är oerhört viktiga naturområden med ett rikt djur och växtliv. Kusterna är även viktiga kulturlandskap och friluftsområden. Men hoten mot det marina livet är många; utfiskning, övergödning och exploatering. Socialdemokratiska studentförbundet anser att insatser måste göras för att havsmiljön ska förbättras.

Det storskaliga fiske som bedrivits i svenska vatten under många år har lett till att många av de viktigaste fiskbestånden är fullt utnyttjade eller överexploaterade. Därför krävs det en ändring i EU:s gemensamma fiskepolitik. Det totala fisketrycket måste sänkas. Fiskevården och kontrollen av fisket förbättras. Antalet fiskedagar bör begränsas och ett havdagssystem införas. För djuphavsfisket bör ett frivilligt system med individuella överförbara kvoter införas. Nuvarande resursslöseri med utkast av fisk måste elimineras. Utöver det bör vissa områden, vissa bestånd och vissa arter fredas från fiske. Bottentrålande fartyg från EU-länderna orsakar stora skador på djuphavskoraller och andra sårbara arter och bör därför förbjudas. Det omfattande tjuvfisket bör bekämpas.

För att hindra ökad övergödning och algblomning i våra hav bör ekologisk produktion gynnas. Våtmarker och vattendrag som naturliga kvävefällor ska återskapas och restaureras. Åtgärdsprogrammen för minskade kväveläckage som en del av programmet för miljö och landsbygdsutveckling i EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska utvecklas. Forskningen om övergödning och olika åtgärders effekter ska förstärkas.