Är du en proletär?

Artikel | Publicerad 2007-07-19

När Mona Sahlin valdes till partiordförande var hon tydlig med att socialdemokratin måste bli bättre på att tala så att människor förstår. Om vi inte är tydliga med vad vi menar så kommer inte heller människor att förstå vårt budskap; när vi talar om arbetslinjen ska inte folk fundera kring vilken t-bana det är vi åsyftar utan veta att det handlar om rätten till arbete.

Detta är något vi tyvärr misslyckades med att kommunicera inför valet 2006 och någonting vi måste lära oss av.

Språket är det medel med vilket vi formar våra värderingar, men också med vilket vi kommunicerar dem. Genom ord profilerar vi oss ständigt, ord som genomsyras av och baseras på de grundläggande värderingar som styr vår uppfattning om hur vi vill att ett samhälle ska vara.

Det språk vi använder är viktigt och något vi ständigt måste reflektera över. Uttrycker de ord vi använder den syn på samhället vi representerar och gör vi oss, med dessa ord, förstådda i sammanhang utanför vårt eget parti?

I den interna debatten används inte sällan traditionella socialdemokratiska begrepp i beskrivningen av dagens samhälle. Ord som proletärer och kapital används flitigt utan någon som helst reflektion kring vad de egentligen innebär. Det är ett problem eftersom eftertanke behövs. Andra ständigt återkommande ord och uttryck är demokratisk socialism, socialistisk demokrati, ekonomisk demokrati och arbetare. Frågan är om de som använder dessa ord har definierat dem för sig själva och om alla menar samma sak? Stora ord tenderar att förlora betydelse och innebörd ju mer lättvindigt de används. Våra begrepp får aldrig bli ihåliga slagträn, med vilka vi profilerar oss som en rörelse på rätt sida om demokratin.

Vår kamp kräver mer precision än så. Om vår strävan efter ett solidariskt samhälle är på verkligt allvar så duger inte luddiga historiska begrepp, hur poetiskt vackra de än är. Om vi vill förmedla vår politik till dem det mest angår så måste vi först veta vad det är vi menar samt ta hänsyn till hur vi uppfattas av andra.

Detta innebär inte att vi ska vara försiktiga och rädda för att sticka ut hakan. Tvärtom, vi ska våga vara radikala och ständigt söka efter nya lösningar med en ambition att förändra. Att vara radikal handlar nämligen om att sträva framåt. Vi måste bort från en nostalgisk retorik som dels misslyckas med att beskriva den verklighet vi lever i idag och som dels försvårar vår kommunikation med omgivningen bortom partiets gränser. Vi får aldrig reducera kampen till en hyllning av det förflutna genom att idealisera föråldrade begrepp, utan ständigt hålla fokus på att minska klyftor mellan människor i vår strävan efter ett jämlikt samhälle, och göra så att vår politik känns relevant för människor idag. Vi får inte gå "Ohly-fällan" och använda begrepp tagna ur en 1800-tals kontext - vi måste använda ett igenkännande språk som alla förstår.

Rebecka Johansson SSK
Matilda Ardenfors Sapere Aude