Utbildning

Vår grundsyn är att alla människor behöver och har förutsättningar för att utbilda sig. Utbildning är en rättighet. Vi vill se en skola för bildning som värnar människors lika värde och som bidrar till att utveckla och stärka ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Det ska vara en skola som skapar broar mellan människor från olika grupper och ger unga så lika möjlighet de kan få till att utbilda sig. Skolan ska motverka klassamhället och alla former av diskriminering, den ska bidra till att ge människor utvecklingsmöjligheter oavsett ekonomisk och social bakgrund. Utbildning och bildning är inte bara stimulerande för individen utan ökar också den enskildes makt och inflytande. Alla har rätt till en likvärdig utbildning.

Skolan är en för hela samhället gemensam angelägenhet som måste finnas under demo-kratisk kontroll. För att skapa ett samhälle som präglas av solidaritet och förståelse krävs att olika grupper kommer i kontakt med varandra. Alla lösningar måste ses över för att skolorna ska bli en social mötesplats.

En jämlik och sammanhållen skola

Alla ska erbjudas en likvärdig utbildning oavsett bostadsort, bakgrund eller förutsättningar. Som det ser ut idag finns stora skillnader mellan olika kommuner och på många håll misslyckas skolan med att uppfylla de nationella målen. För Socialdemokratiska studentförbundet anser därför att skolan ska drivas i offentlig regi.

Alla elever ska ges lika möjlighet, men alla elever är också olika. Olika elever har olika behov och kräver därmed olika resurser. Resurserna till skolan bör generellt sett öka, men får inte knytas till varje enskild elev. Skolpengssystemet bör därför avskaffas.

Socialdemokratiska studentförbundet anser att allas rätt till likvärdig utbildning av hög kvalitet är viktigare än varje elevs rätt att välja skola. Den offentliga skolan är en av de bästa mötesplatserna för människor med olika bakgrund. Skolindelning enligt närhetsprincipen är positiv, men så länge problem med bostadssegregation kvarstår, så riskerar segregationen att förstärkas. Vi ser dock att närhetsprincipen i dagsläget är den bästa principen för skolindelning.

De fristående skolorna har lett till att segregationen i skolan har ökat samtidigt som resurser försvunnit från den offentliga skolan. Socialdemokratiska studentförbundet anser därför att skolan ska drivas i offentlig regi. Möjligheten att neka eller godkänna etablering av friskolor måste även finnas hos kommunen. Innan så är fallet ska fristående skolor som drivs i vinstintresse inte godkännas och nyetablering av friskolor ska kunna stoppas av ekonomiska skäl eller om utbildningen redan finns. Striktare regler ska införas för etableringen av fristående skolor, där ekonomin och kvaliteten i den offentliga skolan är överordnad. Dessutom ska samma regler gälla för öppenhet och insyn i fria respektive offentliga skolor. Fristående skolor ska inte få ta avgifter av sina elever eller neka vissa elever tillträde.

Den svenska grundskolan är och ska vara icke-konfessionell, socialdemokratiska studentförbundet anser därför att fristående politiska och religiösa skolor ska förbjudas.

Skolan ska vara avgiftsfri. Alla läromedel, aktiviteter inom ramen för skolan samt skollunch ska vara avgiftsfria för eleverna. Alla elever ska under de tre sista åren ha rätt till studiebidrag. I största möjliga mån ska eleven ha möjlighet att läsa i hemkommunen. I fall då detta inte är möjligt ska studier möjliggöras genom inackorderingstillägg och ersättning för resor till och från skolan.

Skolan ska uppmuntra elever till kritiskt tänkande. Alla elever ska i ett tidigt skede få lära sig att söka kunskaper ur och kritiskt granska olika källor. Gymnasieskolorna skall även ha minst ett obligatoriskt studiebesök till närmaste högskola under gymnasieåren. Företag ska inte tillåtas sponsra läromedel eller lokaler i syfte att marknadsföra sitt varumärke gentemot barn och unga. Praktiska och teoretiska inlärningsformer ska komplettera varandra. Genom idrottsundervisning, slöjd och konstnärliga uttryck ges eleverna möjlighet att utvecklas till hela individer.

Demokrati

En av skolans viktigaste uppgifter är att förmedla de demokratiska värderingar som vårt samhälle är uppbyggt på. Inflytande och demokrati ska diskuteras och praktiseras. Eleverna ska ha makt över sin utbildning. De ska ha möjlighet att påverka saker som valet av läromedel, arbets-miljö och skolmat. Alla skolor ska ha anställda elevdemokratistödjare. Efter hand ska eleverna ta allt större ansvar över sin egen utbildning. Varje skola ska ha en styrelse med starkt elevinflytande. Alla förtroendevalda elever ska få utbildning för att kunna fullgöra sitt förtroendeuppdrag på ett bra sätt. Det är också viktigt att föräldrar till elever är delaktiga i detta arbete och ges möjligheter att påverka sina barns skolsituation. Det ska också vara möjligt med elevmajoritet i skolans styrelse. Kursutvärderingar ska vara obligatoriska i grundskolan.

Skolan ska arbeta for att bryta de traditionella könsrollerna. Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter, samma uppmärksamhet och samma ansvar. De läromedel som används ska ses över så att de verkar för att bryta genusstrukturer och heterosexism. En jämnare könsfördelning bör eftersträvas bland skolans olika yrkesgrupper. I alla ämnen ska uppfattningen om alla människors lika värde integreras. Litteraturen i skolan måste spegla flera gruppers perspektiv och historia. Varje skola ska ha en handlingsplan för att motverka och förebygga mobbing. Lärare ska få kontinuerlig fortbildning i att identifiera symptom på hur barn mår dåligt och hur de ska agera i olika situationer som kan uppstå mellan elever och elevgrupper.

Skolan har en förpliktelse att motverka förekomsten av odemokratiska värderingar, och att aktivt motverka övergrepp och kränkningar i alla dess former. Skolan måste vara en trygg plats för alla. Därför måste skolan bedriva ett aktivt förebyggande arbete mot sexuella övergrepp, mobbing, rasism och andra former av kränkande beteende elever emellan. I den mån övergrepp trots detta förekommer är det skolans ansvar att snabbt och handlingskraftigt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att på ett så tidigt stadium som möjligt sätta stopp för övergreppen.

Högre utbildning

Utbildning är grunden i vårt samhälle. Utbildning har gjort det möjligt att bygga en stark välfärd, en stark demokrati och skapa en god tillväxt. Kraven på ökade kunskaper och kontinuerlig utbildning ökar ständigt i vårt samhälle. Välutbildade medborgare ger möjlighet att skapa ny kunskap, som leder till tillväxt och utveckling och som i sin tur skapare trygghet. Välutbildade medborgare kan konkurrera med kunskap istället för med låga löner.

Möjligheten för människor att under hela sin livstid kunna utveckla sina kunskaper och färdigheter är avgörande för ett rättvist samhälle. Med en allt rörligare arbetsmarknad och ständigt ny teknik kommer människor ständigt att behöva lära om, lära mer eller lära nytt. Människor förändras och kan också vilja studera vidare vid olika tidpunkter i livet. Livslångt lärande är därför en viktig princip. Vuxna måste ha möjlighet att skaffa sig nya kunskaper, komplettera tidigare utbildning och öka sin kompetens. Samma regler för studiestöd skall gälla oavsett ålder och alla som studerar på komvux ska ha rätt till studiestöd.

Högskolan och de kvalificerade yrkesutbildningarna bör ges ansvaret för de arbetsmarknadsåtgärder som innefattar utbildning. Därigenom kan vidareutbildning med hög kvalitet garanteras, samtidigt som högskolorna och de kvalificerade yrkesutbildningarna knyts närmare arbetslivet.

Fler vägar till utbildning måste skapas. För de som inte har behörighet till högskolestudier ska möjligheten att komplettera sin utbildning med kommunal vuxenutbildning, komvux, vara en rättighet. Alla ska ha möjlighet att i egen takt kunna läsa kvälls-, deltids- och distanskurser. Den yrkesutbildade måste ges möjlighet att fördjupa sig, både inom sitt eget yrke och teoretiskt. Samtidigt måste människor som valt en teoretisk utbildning också ges möjlighet till yrkesutbildning. Den kvalificerade yrkesutbildningen måste därför byggas ut och kvalitetssäkras.

Många människor som kommer och har kommit till Sverige är högutbildade eller yrkeskunniga. För att ge dem möjlighet att utöva sitt yrke här måste systemet för bedömning av en persons formella och informella kunskaper utvecklas. Validering av kunskap ska ske inom ett år från begäran.

Folkbildning har en stor betydelse för vuxnas möjlighet till ökad utbildning och kunskap. Folkbildningens roll behöver utvecklas och kopplas närmare människors arbete och vidareutbildning.