Utveckling i hela landet

Regionalpolitik handlar om att skapa förutsättningar för hela landet att leva. Människor ska kunna bo, arbeta, utbilda sig och känna en social trygghet oavsett var du bor. För att detta ska bli verklighet måste hänsyn tas till varje regions rådande förhållanden. Lokalt och regionalt anpassade lösningar måste tas fram och resurser till detta frigöras. Det är regionerna själva som ska utforma den modell som de tror passar dem bäst. Regionerna ska i denna process ha reellt inflytande och ges möjlighet att själva foga över resurserna. Detta är en nödvändighet eftersom landets olika delar har olika förutsättningar i historisk bakgrund, medborgerlig förankring samt regional och lokal identitet.

Städernas problem skiljer sig rejält från den problematik som finns på gles- och landsbygden. Många gånger finns lösningarna för en regions problem i en annan region och dialog och samverkan är ett effektivt sätt att lösa dessa. Socialdemokratiska studentförbundet är för en solidarisk fördelningspolitik.

En väl utbyggd och fungerande infrastruktur i hela landet är vårt gemensamma ansvar. Ytterst krävs gemensamma och varaktiga värderingar för att infrastrukturen skall fungera. Vår infrastruktur ska vara öppen och tillgänglig för alla. Det offentliga ska gemensamt bekosta och äga landets infrastruktur. En enda, allmännyttig aktör bör ha ansvaret för att samordna och utveckla tågtrafikmarknaden i ett statligt, skötsel- och ägandemonopol. Vägavgifter är ett sätt att få bilister att bära sina egna kostnader för miljöförstöring. Vägavgifter ska inte användas för att finansiera nya infrastruktursatsningar så som vägbyggen. Avgifterna ska istället användas till att bygga ut exempelvis kollektivtrafiken och skapa andra miljövänliga alternativ.

En väl utbyggd kollektivtrafik ska vara grundbulten för transportnätet. Den ska vara billig, lättillgänglig, miljövänlig och snabb. Alla ska ha möjlighet att välja ett fungerande kollektivt alternativ. Framför allt ska det vara smidigt för människor att förflytta sig mellan sitt hem till sin arbetsplats. Gemensamma transporter leder till en minskning av personbilstrafiken och därmed även av koldioxidutsläppen. Det ger också ökad tillgänglighet och ökad rörlighet för bl.a. funktionshindrade och skapar möjligheter för en flexiblare arbetsmarknad. Arbetsgivare ska kunna köpa busskort eller cykel åt anställda utan att betala sociala arbetsavgifter och utan att de anställda förmånsbeskattas. Regionernas kollektivtrafiksystem bör integreras med varandra för att underlätta resande över regiongränser.

Bra infrastruktur måste finnas i hela landet. Utbyggnaden och upprustningen av infrastrukturen måste fortsätta. De fossila bränslen som används för transporter med bil, lastbil, buss och flyg är den största boven till koldioxidutsläppen. Den spårbundna kollektivtrafiken och sjöfarten ska därför prioriteras även om särskild hänsyn ska tas till varje regions speciella förutsättningar. Norrbottniabanan bör byggas snarast. Järnvägsnätet bör byggas ut och sammanföras med andra länders järnvägsförbindelser. Ekonomiska resurser bör satsas på en omfattande modernisering och utbyggnad av järnvägen i hela EU. Investeringsbidrag bör ges för att bygga, testa och utvärdera spårbilssystem. Incitament för att lägga över tyngre transporter från lastbil till järnväg och sjöfart bör skapas. De gemensamt ägda hamnarna i Sverige bör ses över och i de fall där det anses lämpligt rustas upp och moderniseras. Internationella regler för fartygstrafiken, liksom övervakning och sanktionering av dessa, måste finnas för att öka säkerheten och minimera miljöpåverkan.

Vägarna ska hålla hög standard vad gäller framkomlighet, hastighet och trafiksäkerhet. Arbetet för att nå nollvisionen om antalet döda i trafiken ska fortsätta. Tillgången till gång - och cykelbanor måste öka. I storstadsregioner där intensiv biltrafik leder till köbildning och höga luftföroreningar är trängselavgifter en bra lösning. Inkomsterna från trängselavgifterna ska öronmärkas till kollektivtrafiken. Bensinskatten bör höjas för att på så sätt premiera den som köper en lättare bil. Fordonsskatten och förmånsbeskattningen ska vara baserad på hur mycket koldioxid bilen släpper ut. En försäljningsskatt som premierar den som köper en lättare bil ska införas. Samtidigt ska alla tankställen vara skyldiga att erbjuda olika förnybara drivmedel, som etanol och biogas, och produktionen av fordon som drivs på förnybara drivmedel måste uppmuntras. Gratis parkering för miljöbilar och bilpoolsbilar skulle ge ytterligare incitament till att byta eller göra sig av med sin bil. Alla de fordon som köps in eller leasas inom offentlig sektor ska vara miljöfordon.

Kommuner bör ges möjlighet att enligt trafikförordningen upplåta särskilda parkeringsplatser för bilpoolsbilar. Den offentliga sektorn ska gå före och upprätta bilpooler för att effektivisera resandet. Bilpoolstjänster bör köpas in och integreras i kollektivtrafiken. Bilpoolstjänsterna bör på sikt kopplas samman med det nationella kollektivtrafiksystemet.

Den ökade konsumtionen av flygresor bidrar till höjda växthusgasutsläpp som i sin tur leder till klimatförändringar. Framtagandet av alternativa flygbränslen och miljövänligare flygplan bör stimuleras. Ett internationellt system för handel med utsläppsrätter för flygtrafiken bör skapas. Tills dess att ett sådant system finns bör en särskild miljöskatt på flygresor införas men här bör en särskild hänsyn tas till regioner där det inte finns något reellt alternativ till flyget.