Välfärd

Den offentliga sektorn är ett medel för att öka jämlikheten. Inom den offentliga sektorns ram ryms sådana välfärdsnyttigheter som vi valt att styra demokratiskt och finansiera solidariskt, via ett omfördelande skattesystem. Inom ramen för den gemensamma sektorn gäller principen "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov". Det som inryms i den offentliga sektorn är sådana tjänster som ligger nära de behov som alla människor har en rättighet att få uppfyllda, oavsett ekonomiska begränsningar.

Ett kollektivt system för välfärd innebär också något mer än de konkreta välfärdsyttringarna. Det inbegriper även en gemensam arena för möten mellan människor. Den bidrar till att alla människor kan känna sig delaktiga i samhället, vilket skapar samhörig-het, ömsesidig förståelse och är ett sätt att motverka utanförskap och minoritetsförtryck.

Staten ska ansvara för en likvärdig, offentlig välfärd över hela landet. Detta görs lämpligen genom att garantera kommuner och landsting resurser utifrån rådande lokala förutsättningar. Socialdemokratiska studentförbundet är positivt till ett ökat lokalt inflytande på delar av välfärdspolitiken. På så sätt kan politiken anpassas till lokala behov och fler människor får möjlighet att delta i den demokratiska processen.

Välfärdsstaten är ett frihetsprojekt vars syfte är att möjliggöra för medborgarna att vara fria och oberoende. Studentförbundet är övertygat om att en ökad variation och valfrihet går att genomföra inom den generella välfärdspolitikens ramar.

Det är långt ifrån alltid byte av driftsform per automatik ger positiva resultat. Därför är skrivna avtal, kvalitetsuppföljning, insyn och möjlighet till styrning central, oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. Socialdemokratiska studentförbundet tycker att vård i grunden bör vara offentligt ägd dels ur rättvisesynpunkt och dels för att detta ger tydligare påverkansmöjlighet för medborgarna. Våra stora vårdinrättningar och akutsjukhus kan därför inte säljas ut eftersom de utgör en alltför viktig del i den offentliga kärnverksamheten.

Alla producenter oavsett om de är privata eller offentliga ska följa samma grundläggande regler angående kvalitet, standard och avgifter. Alla välfärdsproducenter ska ta sig an sin beskärda del av resurskrävande fall och prioriteringen mellan medborgarna ska grundas på deras behov. Berörda kommuner och landsting ska förstärka kontrollen och uppföljningen över den offentligt finansierade verksamheten.

Människor som nyttjar välfärdsinstitutionerna ska ha inflytande på den offentligt finansierade verksamhetens utformning. Denna medverkan kan ha stor betydelse för att skapa en välfärd som är anpassad till den enskilde människans behov. Inflytande kan dock aldrig kommenderas fram genom lagar och förordningar. Det offentligas uppgift är att ge förutsättningar för och uppmuntra till ett ökat deltagande, men även att aktivt delta i processen för att utveckla verksamheten. Det är dock de folkvalda som slutligen ansvarar för att allas behov tillgodoses, också för dem som inte lyckas göra sina röster hörda.

Det är oacceptabelt att det offentliga i egenskap av arbetsgivare inte på ett bättre sätt förmår tillvarata sin personals inneboende drivkrafter och engagemang. Personalinflytande är därför viktigt, både för att skapa en högre kvalitet och en bättre arbetsmiljö. Intraprenad, det vill säga att anställda beslutar om budget för en längre tid, är ett sätt att öka inflytandet som är värt att ta i beaktning. Lönerna inom många personalkategorier bör även höjas, och de som jobbar deltid ska ges möjlighet att gå upp till heltid. Detta gäller speciellt de sedan länge underbetalda kvinnodominerade yrkena.

Socialförsäkringar

Socialförsäkringarna ska vara generella och bygga på inkomstbortfallsprincipen. Taken i socialförsäkringarna bör vara höga, eftersom den svenska välfärdsmodellen bygger på att alla ska kunna ta del av den. Detta gäller även stora grupper av höginkomsttagare. Idag finns det risk att inkomstbortfallsprincipen hotas vid för låga försäkringsnivåer och allt fler vill komplettera med privata försäkringar vilket utgör ett starkt hot mot den socialdemokratiska modellen. Utformningen av socialförsäkringarna ska präglas av förebyggande insatser, långsiktig trygghet och en solidarisk fördelning.

Vid internationella jämförelser har det visat sig sjukförsäkringssystem med flera huvudmän är både byråkratiska och dyra. Stat och landsting ska vara de enda köparna av vård eftersom det offentliga ska ha kontroll över vilken vård som köps oavsett om den är privat eller offentlig. Ett sådant system skulle kunna gynna människors valfrihet genom att öka utbudet av privat samt offentlig vård samtidigt som rättviseperspektivet att vård ska ges efter behov inte efter ekonomiska resurser tillgodoses. Att privata alternativ dessutom bryter mot den socialdemokratiska grundtanken om lika möjligheter för alla är starka argument för att sjukförsäkringssystemet bör ligga fullständigt under offentligt huvudmannaskap. Riksdagen ska ha som uppgift att fastställa försäkringarnas utformning, avgifter och ersättningsnivå.

Socialförsäkringarna ska finansieras med arbetsgivaravgifter. Egenavgifter ska inte förekomma i socialförsäkringssystemen. Vi bör sträva mot ett socialförsäkringssystem som är förutsägbart och har stabila ersättningsnivåer.

En stor del av försäkringssystemen baseras idag på löntagares behov och rättigheter. I detta uppstår problem för studenter, egenföretagare och andra grupper i samhället som står utanför arbetsmarknaden. Socialdemokratiska studentförbundet kräver därför ett socialförsäkringssystem som även ger ett fullgott och allmänt försäkringsskydd för dessa grupper.

Ålderdom

Att allt fler känner oro för sin pension är inte acceptabelt. Alla ska ha en fullgod pension. En översyn av pensionssystemet är därför nödvändig.

Det svenska pensionssystemet bygger på att män och kvinnor har ett jämlikt liv både på arbetsmarknaden, i hemmet och på fritiden. Verkligheten ser annorlunda ut. Kvinnor har i genomsnitt 20 % lägre lön än män och kvinnor arbetar oftare ofrivilligt deltid. Det är faktorer som sätter spår i inkomsten under pensionen. Det svenska pensionssystemet måste ses över för att ge de rätta förutsättningarna för kvinnorna, så länge vi inte har lyckats med de jämställda villkoren på arbetsmarknaden och i hemmen. En annan utsatt grupp är de pensionärer som före ålderspensionen var förtidspensionärer och idag har låga inkomster. Enligt förslag från den borgerliga alliansen kommer förtidspensionärer att få ytterligare sänkt ålderspension, vilket kommer att slå hårt mot en grupp som redan nu dras med låga inkomster under ålderspensionen. Socialdemokratiska studentförbundet vill höja de lägsta pensionerna, något som skulle leda till en skälig levnadsstandard även för denna grupp. Det skulle även höja standarden för de pensionärer som under sitt yrkesverksamma liv arbetat i låglöneyrken och eller med deltidsarbeten.

Grundläggande för välfärdssamhället är att den som behöver ska ha rätt till bistånd från hemtjänst eller plats på särskilt boende. Socialdemokratiska studentförbundet ser dock inte nödvändigheten i att införa någon åldersgräns, där exempelvis alla människor över 90 år får plats på särskilt boende oavsett behov. Istället ska det bli lättare att få bistånd för sociala aktiviteter tilldömt sig. I en tryggad ålderdom ingår att slippa leva i ofrivillig ensamhet. Ett tillbedömt bistånd för sociala aktiviteter såsom promenad eller en pratstund över en kopp kaffe är ett steg på vägen bort från ensamheten. För socialdemokratiska studentförbundet är det väsentligt att resurser satsas på aktiviteter för äldre. Det gäller både för äldre som bor hemma och för dem som bor på särskilt boende. Aktiviteter för äldre och så kallad aktivitetsterapi är kommunens ansvar och skall därför också bedrivas av kommunen. Socialdemokratiska studentförbundet är kritiska till den utveckling vi idag ser, där kommuner lägger ansvaret för sociala aktiviteter på ideella organisationer. Sådana ideella organisationer kan vara ett komplement till kommunens verksamhet, men får inte utgöra den enda sysselsättningen.

Folkhälsa

Folkhälsan är central för samhällsutvecklingen, liksom samhällsutvecklingen är central för folkhälsan. Oftast förknippas folkhälsoarbete med individuella levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och matvanor. Levnadsvanorna beror dock i mycket hög utsträckning på livsvillkoren. Därmed avgör livsvillkoren vilken hälsoutveckling man kan förvänta sig. Goda livsvillkor leder till bättre levnadsvanor, bättre hälsa, lägre ohälsotal och längre liv. En god allmän folkhälsa är nära förbunden med små sociala skillnader i samhället. För att förbättra folkhälsa måste livsvillkoren för de socioekonomiskt svagaste grupperna förbättras. Detta gäller förstås både nationellt som internationellt.

Att skapa förutsättningar för en god hälsoutveckling kräver ett helhetsperspektiv där folkhälsofrågorna finns med inom alla politikområden. Mäns våld mot kvinnor måste ses som ett folkhälsoproblem för att det offentliga och inte ideella krafter ska ta ansvar för att motverka våldet och hjälpa de utsatta kvinnorna. Fokus i folkhälsoarbetet ska ligga på livsvillkor och arenor snarare än på livsstil och individperspektiv.

Staten och samtliga kommuner och landsting ska ha folkhälsoplaner med tillhörande uppföljning. Folkhälsoplanerna bör vara utvecklade i samarbete dessa aktörer emellan. Prioriterade grupper i dessa folkhälsoplaner bör vara alla individer med en svag socioekonomisk position.

Sjukvård

Ett gott samhälle med god hälsa bland invånarna är ett jämlikt samhälle där människor känner sig delaktiga i gemenskapen och har inflytande över sin egen situation. Trots det goda hälsoläget i Sverige finns det människor vars behov av vård är diffusa, sammansatta och osynliggjorda. Dessa människor har ofta svårt att hävda sitt vårdbehov och samhället har ett särskilt ansvar att tillgodose dem. Behoven behöver mötas med en mångfald av insatser.

Hälso- och sjukvården är i behov av att förändras ur ett genusperspektiv. Män får ofta bättre vård än kvinnor och därför introduceras nu den androgyna vården - det vill säga vården som vårdar sina kön på lika villkor.

Vi vill ha en hälso- och sjukvård som ges på lika villkor utifrån den enskildes behov. Tillgången till sjukvårdens resurser ska inte styras av enskildas samhällsställning eller intressegruppers röststyrka. Vården ska finansieras av alla med hjälp av skatter.

Trots stora resurser i form av pengar, medarbetare, lokaler och utrustning kommer inte vården att kunna tillgodose alla behov fullt ut. Än mindre kommer vården att motsvara allas krav och önskemål. Medicinsk utveckling de kommande åren kommer att göra motsättningen ännu tydligare och därför kommer prioriteringar behöva göras. Prioriteringarna måste ske öppet och en ständigt pågående offentlig prioriteringsdiskussion krävs för att det ska finnas en allmän förankring för de prioriteringar som görs. Vårt mål måste dock alltid vara att jobba mot vårdköer.

När det gäller vård av människor med psykiska funktionshinder är socialdemokratiska studentförbundet i grunden positiva till avinstitutionaliseringen, men ser också att detta är ett område som fått för lite resurser och som måste utvecklas. Människor med psykiska problem hamnar ofta på gatan, får för lite hjälp och nekas alltför ofta vård trots att de har stora behov.

Idag ökar den psykiska ohälsan bland de unga i form av stress och depressioner. Detta är ett samhällsproblem som alltför länge fått växa i det fördolda och därför anser vi att psykiatrin dels måste byggas ut och därmed vara tillgänglig för alla. Att må psykiskt bra bör vara lika självklart som att vara fysiskt frisk. Att sjukdom och hälsobesvär är en klassfråga måste motarbetas.

Tandvården har de senaste åren alltmer blivit en fråga om social tillhörighet där mindre ekonomiskt starka grupper har slutat att uppsöka tandläkare. Socialdemokratiska studentförbundet anser därför att en reform av tandvården är nödvändig dels ur rättvisesynpunkt, men också för att den offentliga vården även i framtiden ska kunna ha kvar sin legitimitet gentemot privata alternativ. Reformen skall syfta till att förbättra människors möjlighet till tandvård genom att tandvården kostnadsmässigt jämställs med övrig sjukvård.

Bostadspolitik

Socialdemokratiska studentförbundet stöder en aktiv bostadspolitik. Var och hur människor bor påverkar både individuella personers välfärd och möjligheterna att motverka segregation och sociala klyftor. Bostadssituationen måste därför vara central i socialdemokratisk politik. De senaste åren har en utveckling ägt rum som inneburit att bostaden allt mer ses som en status- och spekulationsvara. Socialdemokratiska studentförbundet beklagar denna utveckling och vill istället se en social bostadspolitik som bygger på bostaden som en rättighet. Bostaden skall stärkas som välfärdens fjärde ben, vid sidan av vården, skolan och omsorgen. En social bostadspolitik kräver en betydligt mer aktiv bostadspolitik än den som har förts de senaste åren. Den otillräckliga bostadspolitiken har lett till ökad segregation och att samhällets svagaste grupper har trängts ut från bostäderna och hamnat på gatan. Hemlösheten har ökat, speciellt i de stora städerna. Hemlöshet är ovärdigt ett välfärdssamhälle och skall inte förekomma. Alla som önskar en bostad har rätt till det. Därför krävs en nollvision.

Bostadsförmedlingar med kösystem är det mest rättvisa sättet att fördela lägenheter. Detta bör ske i offentlig regi genom kommunala eller regionala bostadsförmedlingar. Fördelen med regionala förmedlingar är att kommuner i regioner då inte kan låsa grupper ute från den interna bostadsförmedlingen och på så sätt bidra till segregation. Regleringar måste finnas om att privata värdar skall lämna en del av sina lägenheter till dessa offentliga bostadsförmedlingar.

Fastighetsskatten är en av de minst snedvridande skatter som finns. Alla människor har behov av en bostad och bostäder kan inte hota med att flytta utomlands om skattevillkoren upplevs som ofördelaktiga. Följaktligen borde fastighetsskatten vara en av de viktigaste källorna att bekosta vår välfärd med. Studentförbundet anser att fastighetsskatten ska vara kopplad till fastighetens marknadsvärde, om än med vissa begränsningsregler. Vi vänder oss emot en utveckling där fastighetsskatten omvandlas till en relativt låg avgift som är mer eller mindre densamma för fastigheter över hela landet. Det är rimligt att den som äger en högt värderad bostad också betalar mer i skatt. Det är också viktigt att slå vakt om principen att fastighetsskatten är en skatt på den löpande avkastning det innebär att äga sitt boende. Fastighetsskatten får därför inte omvandlas till något som enbart tas ut vid försäljning. Reavinstskatten bör vara utformad så att rörlighet och flexibilitet på bostadsmarknaden inte motverkas.

Studentförbundet menar att statliga stöd behövs i bostadspolitiken för att främja en rättvis tillgång till bostäder, för att värna miljön och för att få bra villkor även för inkomstsvaga grupper på bostadsmarknaden. Utan statliga stöd i bostadspolitiken kommer orättvisorna att öka. Därför ser vi med oro på vad en politik där räntebidrag och investeringsstöd slopas kommer att medföra. Byggandet i Sverige bör stimuleras, inte försvåras. På grund av så kallade multiplikatoreffekter får även investeringar i byggsektorn gynnsamma effekter på ekonomin i övrigt. Att satsa på byggande är därför bra för tillväxten. Det är också viktigt att det finns ett miljömässigt tänkande i det statliga stödet i bostadspolitiken. Olika typer av konverteringsstöd, som underlättar för enskilda att exempelvis byta från en mer miljöskadlig värmekälla i bostaden till en mer miljövänlig, är viktiga och bör utvecklas ytterligare.

Socialdemokratiska studentförbundet förespråkar en stark och omfattande allmännytta. Vi ser också en fördel med att olika boendeformer blandas. Konsumenter på bostadsmarknaden behöver idag stärkta rättigheter. Skatteavdrag för s.k. home-staging ska ej vara tillåtet. Köp av bostadsrätter för mycket stora summor pengar sker idag oerhört fort. Efter budgivning bör köparen ges en lagstadgad tid innan kontraktet måste skrivas. Fastighetsmäklarnämnden bör ges ökade befogenheter och lagen bör ändras så att det är mäklarens ansvar, inte som idag säljarens, att kontrollera att de uppgifter om bostaden som mäklaren uppger är korrekta. Öppen budgivning bör uppmuntras.

Att leva tillsammans

Socialdemokratiska Studentförbundet anser att föräldraförsäkringen ska individualiseras och delas lika mellan de båda föräldrarna. Det ska inte vara möjligt för den ena föräldern att byta bort sin ledighet så att hela ledigheten tillfaller den ena föräldern. För att öka tryggheten i relationen mellan föräldrar och barn vill socialdemokratiska studentförbundet genomföra en föräldrareform som ger båda föräldrarna rått att samtidigt vara hemma med sitt nyfödda barn i upp till två månader. Vid ensam vårdnad ska ledigheten kunna överföras till anhörig om behovet finns. Därmed skulle båda föräldrarna ges möjlighet att utveckla en nära relation till barnet/barnen redan från början, vilket är betydelsefullt på längre sikt.

Olika människor väljer att skaffa barn vid olika skeden i livet. Socialdemokratiska Studentförbundet anser att garantibeloppet för de som ej kvalificerat sig till föräldraförsäkringen ska hålla en sådan nivå att föräldrarna ej blir beroende av andra bidrag för sin försörjning. Alla barn har rätt till en bra förskola oavsett föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden. Socialdemokratiska Studentförbundet ser förskolan som en viktig jämlikhetsreform och en avgörande del i det livslånga lärandet. På sikt förespråkar Socialdemokratiska studentförbundet att förskolan ska vara obligatorisk och kostnadsfri. Barn som tidigt lär känna andra barn och blir del av ett socialt sammanhang klarar sig bättre i livet. Det skulle också leda till att fler kvinnor har möjlighet att arbeta. Samtidigt måste det finnas barnomsorg som passar för alla typer av arbeten och skeenden i livet. Detta innebär att den ska vara tillgänglig dygnet runt. Alla förskolors verksamhet måste genomsyras av ett genusperspektiv. Det måste också finnas förskolor med olika pedagogisk inriktning. Vi anser att maxtaxan är ett bra verktyg för de människor som vill gå från deltid till heltid utan att samtidigt drabbas av de marginaleffekter som gör att hela lönelyftet äts upp av höljda barnomsorgsavgifter. Vi anser detta vara en jämställdhetsfråga då det är främst kvinnor som arbetar deltid.

Idag lever långt ifrån alla människor i en traditionell heterosexuell parrelation. Detta innebär att den traditionella kärnfamiljen inte längre utgör normen. Vi anser därför även att ensamstående bör ha rätt till insemination. Samtidigt är barn ingen rättighet, men barn har rätt till föräldrar. Socialdemokratiska studentförbundet förespråkar en könsneutral äktenskapslagstiftning skild från religiösa samfund. Den som vill ska oavsett sexuell läggning ha rätten att manifestera sitt äktenskap.

Sverige bör verka för att komma ifrån sambeskattning av inkomster inom hela EU. Skatten ska alltid beräknas på individens inkomster, inte på familjens. Likaså bör Sverige verka för att EU blir en progressiv kraft för jämställdhet inom de enskilda länders familjelagstiftning, exempelvis genom individualiserad föräldraförsäkring och god tillgång till barnomsorg i alla länder. Dessutom måste EU arbeta för att kvinnor aldrig diskrimineras på arbetsmarknaden i samband med graviditet. Kvinnor ska alltid ha möjlighet att komma tillbaka till arbete efter en graviditet och ska aldrig kunna sägas upp på grund av graviditet. Det ska vara otillåtet för arbetsgivare i EU-länder att innan anställning fråga arbetstagaren om familjeplanering.