Alicia Dickner (vice ordförande)

Jag heter Alicia Dickner och är 23 år gammal och bor i Stockholm, men är från utanför Linköping och har tidigare studerat i Växjö. Jag sitter sedan 2016 i förbundsstyrelsen och är studieledare, jämställdhetsansvarig och EU-politisk talesperson. Jag jobbar med kommunikation för arbetarrörelseorganisationer och har tidigare erfarenheter från Norrländska socialdemokratens ledarsida och Europaparlamentet.

Jag började min resa i S-studenter i Demos när jag började studera globala studier och statsvetenskap i Växjö runt valet 2014, efter att tidigare varit engagerade under en längre tid i SSU. Efter ett tag blev jag ordförande för klubben och ledde den i drygt ett och ett halvt år.

Jag har alltid varit vagt vänster. När mina föräldrar skildes när jag var åtta, och jag och mina två syskon fick flytta till en tvåa med kök varannan vecka, upplevde jag klassamhället för första gången.

När jag blev obekväm i att växa upp som tjej i tidiga tonåren och försökte avvisa den kvinnliga könsrollen för att det kändes som att man var sämre om man gillade rosa, smink och kjolar, upptäckte jag patriarkatet för första gången.

När jag började upptäcka vem jag själv var och fick höra att bisexualitet bara var en fas, att jag inte kunde bestämma mig, upptäckte jag heteronormen för första gången.

När jag blev fjorton var jag en vanlig arg vänstertjej som ville rädda världen och miljön genom att inte äta kött. Snart tio år senare äter jag fortfarande inte kött, men tror inte att det kommer rädda miljön. Jag tror att strukturreformer kan rädda oss från både klimatförändringarna, och vara motkraften mot det klassamhälle, det patriarkat och den homofobi – så väl som rasism och funktionsnormerna. Jag tror att socialdemokratin kan stå för det.

Mina hjärtefrågor är infrastruktur, globala fördelningspolitik och materialistisk feminism. Jag tror också att det är de frågor som förbundet kan vara som starkast, speciellt under valrörelsen i höst men också under valrörelsen inför nästa års EU-val.

Jag har lång tidigare erfarenhet av valrörelser, från supervalåret 2014, där jag var aktiv, till exempel i en stor, uppmärksammad kampanj jag och några vänner drev mot Gunnar Hökmarks abortmotstånd i EU-parlamentet.

S-studenter blev livbojen för mitt politiska engagemang när regeringen bytte fot i flyktingfrågan. Efter att mina tonår, där mitt politiska engagemang föddes, dominerades av åtta års alliansstyre, var det också i S-studenter jag fick min riktiga politiska mognad, när jag upplevde vad det verkligen kunde vara att vara i ständig opposition mot orättvisor, även när partiet sitter i regering.

Jag vill att fler ska få känna att S-studenter är deras väg in i socialdemokratin, och att vår socialdemokrati är lika viktig eller verklig som regeringens. Jag vill att alla unga vuxna, både progressiva och mer materialistiska, ska känna att vi är den breda vänsterns och socialdemokratins representation för studenterna, och studenternas representation i socialdemokratin.

Jag tror att den politiska utvecklingen är som starkast i klubbarna. Jag tror att det är där som framtidens skarpaste socialdemokratiska reformer kommer skapas. Men jag tror att dagens förbund är för splittrat mellan förbundets verksamhet och klubbarnas verksamhet.

Jag vill arbeta för att varje S-student ska känna att det är i klubbverksamheten som de är delaktiga i förbundets utveckling framåt. Inte bara under remissrundor, utan också under hela året.

Jag vill fortfarande rädda världen. Jag tror att S-studenter är vår skarpaste kraft för det. Därför kandiderar jag till vice ordförande